Funk I P1

När är en lämplig tid att berätta för någon att du aldrig mer kommer kunna gå? Aldrig, om du frågar Louise Linderoth, en av medlemmarna i Girls On Wheels. Hennes berättelse är först ut i serien om gruppen. Louise, tio år gammal, var på sommarkollo när hon till slut skickades hem med feber. Väl hemma stiger febern till 42 grader. Hon åker in på sjukhuset och blir inlagd i två veckor. Under lika lång tid ligger hon i sängen och tillfrisknar från viruset hon råkat ut för. Men när hon väl ska ställa sig upp så svarar inte benen.Det som började som en enkel förkylning visade sig ha varit ett virus som satt sig på ryggmärgen där nerver har kommit i kläm. Hon kommer aldrig mer att kunna gå. Nu börjar en lång och utmattande kamp för Louise att förneka faktumet. Hon har fått en rullstol av sjukhuset, men den vägrar hon använda. Medan rullstolen ligger och dammar i källaren häver hon sig fram på kryckor i över tio år. Tills en dag.Louise ber hennes mamma plocka fram den gamla rullstolen och inser vilket våld hon har

När Reginas dotter föddes försvann hennes man och vänner. Dotterns cp-skada var ett straff, menade de, och Regina råddes att göra sig av med henne. I Kenya riskerar ett barn med funktionsnedsättning att stötas ut ur samhället, placeras på barnhem eller i värsta fall mördas.Precis som Regina Kawere Mucheke flyr många mödrar från mindre samhällen på landsorten till huvudstaden Nairobi efter att ha fått höra att barnet dragit skam och olycka över familjen eller är en förbannelse från Gud. Men utsattheten gör också att många av mammorna fattar beslutet att lämna bort sina barn.Hör Fatma Wangari Hadji, generalsekreterare för Kenya Association of the Intellectually Handicapped berätta om den svåra situationen barn med funktionsnedsättning riskerar att hamna i.  Funks reporter Emma Janke och den lokala journalisten Janice Mandu, tar också med oss till organisationen Action Foundation's lokalkontor i det utsatta området Kibera, Nairobi. Ett rehabiliteringscenter där barn med funktionsnedsättningar ges förutsättninga

Lennart, 67, har hjärtproblem och kraftig synnedsättning. Han drömmer om en spontan fika, eller att kunna simträna i den lokala simhallen. Men utan färdtjänsttillstånd är han fast hemma. Nyligen kom en uppmärksammad dom från Förvaltningsrätten i Stockholm där en 21-årig blind man man nekades färdtjänsttillstånd. Rätten ansåg att han borde kunna åka kollektivt istället. Högsta förvaltningsdomstolen prövade inte domen, vilket enligt forskare och funktionshinderorganisationer riskerar att få stora konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Nu har regioner börjat neka blinda och synskadade färdtjänst.Vilka blir konsekvenserna för den enskilde när rätten till färdtjänst stramas åt?Vi får också möta pianisten och läraren Micke, 36 som efter att ha drabbats av en hjärntumör och en stroke börjat jobba igen. Sen han fick sitt färdtjänsttillstånd indraget måste han ta sig till jobbet via kollektivtrafiken, ofta i rusningstrafik.Hör också Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades riksförbund, Andreas Pett

Tänk dig att anlända en timme för sent till jobbet så gott som varje dag utan att det är ditt eget fel. Att se dina arbetskamraters missnöjda blickar. Bara för att färdtjänsten inte kom i tid. Läraren Kristina Helander Carayol är beroende av färdtjänst för att ta sig till jobbet. Under hösten har hon kommit ordentligt för sent i princip varje dag. När hon kommer till skolan har hennes lektion redan börjat."Jag mår psykiskt dåligt, jag gråter ofta på morgnarna", säger hon. Hör också 19-åriga Kerstin Benzinger som missat både lektioner och fritidsaktiviteter på grund av färdtjänsten.Varför fungerar inte den livsnödvändiga servicen för dem som behöver den?

Cirka 300 000 människor i Sverige har rätt till färdtjänst. Men för många är den livsviktiga rättigheten ett återkommande hinder i vardagen. Medborgare har rätt till personlig rörelsefrihet, det slår FN:s funktionsrättskonvention, som Sverige ratificerat, fast. Men hur ser det ut i praktiken? Funk tittar närmare på färdtjänsten. Tanja Persson har varit med om att chafförer ställt närgångna frågor om hennes privatliv, David anmälde en chaufför och blev då själv ifrågasatt.Andreas Pettersson, forskare i offentlig rätt på Södertörns högskola menar att bristerna inom svensk färdtjänst leder till allvarlig diskriminering.

Hur hanterar man att plötsligt inte längre kunna ta ett barréackord på gitarren, eller en långpromenad utan rullator? Catrine Lundell utforskar sin oro för förtidigt åldrande. Birgitta Andersson, före detta förbundsordförande för funktionshinderförbundet DHR och Petri Mykkänen, psykoterapeut berättar om sina erfarenheter om att kroppen åldras i förtid. Äldreforskaren Annika Taghizadeh Larsson, vid Linköpings universitet, avslöjar det säkraste sättet för en människa att fortsätta att känna sig ung. Programledare: Anna Bergholtz och Catrine Lundell Mix: Mikael Brodin Producent: Moa Larsson, Produktionsbolaget Ljudbang

Träning i förskolan kan göra underverk för barn med autism. Men föräldrar och forskare vittnar om att många inte får den hjälp de behöver. Asia kämpar för att hennes 4-åring ska få stöd i sin utveckling. Reporter: Johanna Langhorst Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Tekniker: Mikael Brodin Producent: Moa Larsson, Ljudbang

Kim fick blackout framför ratten på motorvägen. 16-årige John har knappt varit i skolan på ett år. Karins pensionerade mamma får hjälpa henne med städningen. Hör tre personer med postcovid. Reporter: Johanna Langhorst Funk i P1 programleds av Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Producent: Moa Larsson Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang

Kan det som ses som ett "handikapp" i själva verket vara en styrka? Och kan förlusten av ett sinne leda till att man vässar andra förmågor? 27-åriga Filip Reineby mobbades för sin stamning under uppväxten. Idag har han byggt en karriär på sin funktionsnedsättning. Som retorikkonsult anlitas han ofta av människor som vill komma över sin rädsla för att tala inför publik. Filip har insett att han kan dra nytta av sin funktionsnedsättning. Anna Bergholtz är också nyfiken på om hennes blindhet gjort att hon utvecklat sina andra sinnen? Hör hjärnforskaren Martin Ingvar på Karolinska institutet svara på frågor om vad som händer i hjärnan när man blir blind. Dessutom; vad vinner man på att tala om sin funktionsnedsättning som en styrka om det inte är så det känns? Anna och Catrine jämför sina synsätt. Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Producent: Moa Larsson Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang.

Hur orkar man fortsätta kämpa när kroppen mår sämre och motgångarna avlöser varandra? Catrine Lundell intervjuar författaren och psykologen Jenny Jägerfeld. I tio år åt Jenny Jägerfeld en medicin mot sin reumatism som fungerade. Sen kom symptomen tillbaka. Just nu känner jag lite så här: hur ska jag orka?, säger hon. Hur hanterar man livets motgångar och insikten om att kampen för att må bra och klara av vardagen kanske kommer pågå resten av ens liv? Jenny Jägerfeld tror att man måste tillåta sig att sörja när kroppen börjar fungera sämre. Varje förlust av en förmåga är en sorg som man måste få lov att vara ledsen för. Samtidigt har Jenny Jägerfeld faktiskt haft nytta av reumatismen i sitt skrivande. Det bästa med att vara författare är att all skit som händer kan man faktiskt använda. Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Inslagsproducent: Laura Wihlborg Producent: Moa Larsson

Emma Forsberg och Therese Wappsell har båda gått ut gymnasiesärskolan. Hur ser arbetsmarknaden ut för dem? Emma Forsberg tog studenten för tre år sedan. Sedan dess har hon försökt få ett jobb. Hon har gjort flera praktiker, bland annat på förskola, ålderdomshem och hotell, men har ändå inte fått någon anställning. Jag vill jobba. Jag tycker om att jobba, och jag gör mitt bästa, men jag kan inte alltid hålla det tempo som krävs, säger hon. När Emma var liten hade hon epilepsi som gjorde det svårt för henne att hänga med i den vanliga skolan. Men i tonåren växte epilepsin bort och Emma tog igen mycket av det hon missat under uppväxten. Hon tycker att arbetsgivare dömer henne på förhand på grund av att hon gått särskola. De har redan bestämt sig för att de inte kommer att tjäna på att anställa mig, säger hon. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning har varit konstant hög de senaste trettio åren. Allra längst i från arbetsmarknaden står personer som gått särskola. Therese Wappsell fick jobb efte

Tekniska framsteg gör att gränsen mellan människa och maskin börjar suddas ut. Hur kan moderna innovationer förändra livet för personer med normbrytande funktionsvariation? Hilda Eriksson, 23 år, har diagnosen dysmeli och saknar höger underarm. När hon var liten använde hon protes men trivdes aldrig riktigt med den. - Det kändes som att det hängde en stol från min överarm när jag hade den på mig. Jag har nästan bara dåliga minnen av att använda protes, säger hon. En dag, för tio år sen, tog hon av protesen och har aldrig satt på sig den igen. Men idag utvecklas nya, smidigare och mer funktionella proteser än när Hilda var liten. Skulle hon börja använda protes igen om hon fick en av allra senaste modell? Vi hör även världsledande forskaren Max Ortiz Catalan som utvecklar tankestyrda proteser på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Och så besöker programledarna Catrine Lundell och Anna Bergholtz utställningen Hyper Human på Tekniska Museet i Stockholm för att ta reda på hur ny teknik kan komma att påverka f

Funks programledare Catrine Lundell söker svar på varför hon alltid har velat klara sig själv till varje pris. Och Anna Bergholtz berättar om när hon förlorade synen. Ända sen Catrine var liten har hon hatat att be om hjälp. Det har ibland gått så långt att hon råkat skada sig själv för att hon envisats med att göra saker som hennes kropp egentligen inte orkar. Nu ringer Catrine upp psykologen Anna Österåker för att lära sig mer om de psykologsiska mekanismerna bakom det här. Går att öva sig på att be om hjälp? I det här avsnittet får vi också höra Catrines programledarkollega Anna Bergholtz berätta om när hon var 23 år och förlorade synen. Till att börja ville Anna klara sig själv och tackade nej till rehabilitering. Det beslutet ledde till flera livsfarliga situationer i vardagen och slutade med en utmattningsdepression. Hör också historikern Lars Trädgårdh som menar att oberoende är en av det svenska samhällets mest grundläggande värderingar. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Avsnittet

Är det svårare att träffa en partner om du har en funktionsnedsättning? Anna och Catrine delar med sig av sina erfarenheter. Hör också "Master Wheelchair" som vill visa att sex är till för alla. Stefan som har en cp-skada har haft svårt att träffa en kärlekspartner. Han vill göra motstånd mot avsexualiseringen av personer med normbrytande funktionalitet. I trettioårsåldern hittade han BDSM. Han blev "Master Wheelchair" en dominantor i rullstol. Vi pratar också med genusvetaren och etnologen Christine Bylund om det hon kallar "liggandets infrastruktur". Christine menar att politiska beslut om stöd och service kan avgöra ens chanser till relationer och familjebildande. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Producent: Moa Larsson Inslagsproducent: Jenny Bergman Programmet gjordes sommaren 2020 av produktionsbolaget Ljudbang.

Den psykiska ohälsan spås öka kraftigt i spåren av coronapandemin. Hur rustar samhället för det? Och kan man som funkis ha ett mentalt försprång när samhället krisar? Hur kan samhället tackla den psykiska ohälsa som befaras följa i kölvattnet av coronapandemin? Vi intervjuar Susanne Nordling (MP), regionråd med ansvar för psykiatrin Stockholm. Hör också 75-åriga Hans Bergström om att gå igenom covid-19-krisen med en psykisk skörhet, samt Tove Lundin, frilansjournalist och föreläsare om hur tidigare livskriser gett henne verktyg att möta motgångar.

Gymnasieskolorna har gått över till distansundervisning för att minska spridningen av covid-19 i Sverige. Hur går det för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar när rutiner rivs upp och mer ansvar för skolveckan faller på dem? Emilia Hansson går sista året på omvårdnadsprogrammet och skulle tagit studenten i juni. Nu är hon osäker på om hon kommer klara det. Hon har ADHD och sedan hennes skola började med distansundervisning har hon missat flera veckors studier. Det funkar inte med hemmastudier för alla och ingen har sagt hur man ska bära sig åt, säger hon.   Hör också utbildningsminister Anna Ekström om hur eleverna ska kunna ta igen det de missat. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Avsnittet är producerat av Emma Janke. Reporter Laura Wihlborg. Exekutiv producent Moa Larsson. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang i april 2020.

Hur vet man att andra håller avstånd när man inte ser? Går det att skydda sig mot smitta om man har personlig assistans? Catrine Lundell och Anna Bergholtz undersöker hur det är att leva under coronapandemin om man har en funktionsvariation. Sommaren 2019 undersökte Funk i P1 Sveriges krisberedskap för personer med funktionsvariation, eller snarare bristen på krisberedskap. Nu är krisen här, och det visade sig bli en pandemi. Catrine och Anna tillhör båda riskgrupper och sitter isolerade i sina hem. Är personer med funktionsvariation tillräckligt skyddade från smittspridning, och hur har svenska myndigheter levt upp till kravet om tillgänglighet under coronakrisen? Avsnittet är producerat av Jenny Bergman och Moa Larsson. Programmet gjordes i april 2020 av produktionsbolaget Ljudbang.

En värld som är inkluderande och tillgänglig för alla hur når vi dit? Hur skulle ett utopiskt samhälle för personer med funktionsvariation kunna se ut? Catrine når inte upp till kortläsaren på bensinstationen och måste be kollegorna på jobbet om hjälp för att brygga kaffe. Hon drömmer om ett samhälle som inte är utformat för "alla andra". Vi utforskar idén om "Funkotopia" en helt tillgänglig och inkluderande värld, tillsammans med aktivisten och debattören Tobias Holmberg från STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige. Hör också Elin Krook samt Anders Westgerd från GIL, Göteborgskooperativet independent living. Anders vill ruska om normsamhällets sätt att tänka för skapa ett mer tillgängligt och rättvist samhälle. Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

2016 protesterade människor runt om i landet mot nedskärningarna inom LSS. De samlades under parollen "assistans är frihet". Vad har hänt sen dess? Malin Apels ena son Max kan få livshotande andningsuppehåll. Han sondmatas och behöver tillsyn dygnet runt. Familjen drabbades hårt av nedskärningarna inom LSS 2016. Hur ser deras situation ut idag? Hör också Maria Persdotter, ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och unga (RBU) och Lena Hallengren, socialminister. Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

Tvillingarna Ahmed och Mahmoud flydde med sin familj från kriget i Syrien. Abdullah som har en synnedsättning, lämnade Irak och var på flykt under sex år. Barn, funkis och på flykt. Funk i P1 träffar tre killar med funktionsvariation som tvingats fly sina hemländer som barn. Hör också Vicki Skure Eriksson, ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), Västmanland. Vilken roll kan de svenska funkisorganisationerna spela för nyanlända barn med funktionsvariation? Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Laura Wihlborg Producent: Moa Larsson