Teologiska Rummet

Läran om nåden är en viktig förklaring till Svenska kyrkans öppenhet och engagemang. Vad står Svenska Kyrkan för, och hur ser dess identitet ut? Frågorna dyker upp med jämna mellanrum, och skapar debatt. Inte minst när företrädare för kyrkan presenterar radikala förslag, som biskop Eva Brunnes förslag om att tillfälligt öppna kyrkan för människor från andra religioner, genom att dölja kristna symboler. Annan kritik handlar om kyrkans ideologi och sociala engagemang - för socialt utsatta och flyktingar. Så, vad ligger teologiskt bakom denna ifrågasatta öppenhet? Jo, en förklaring till kyrkans förhållningssätt hittar man i läran om nåden.Medverkande är Petra Carlsson, präst och Martin Lind, tidigare biskop.Programledare och producent Peter Sandberg.

Vilka teologiska tolkningar av islam motiverar IS och al-Quaida? Europa har drabbats av ännu ett terrordåd. Och dagligen fylls nyhetssändningarna med bestialiska dåd och grymheter utförda av våldsbejakande islamiströrelser som IS, al-Quaida, Talibanrörelsen med flera. Efter revolutionen i Iran 1979 kom Ayatolla Khomeinis doktrin om De rättslärdas styre där både den världsliga och religiösa makten lades i händerna på religiösa ledare. Men vilka teologiska tolkningar av islam ligger bakom de här fenomenen, har de uppstått i modern tid, eller går de att spåra tillbaka till traditioner och idéer längre tillbaka i islams historia. Nu har Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi, skrivit en bok som behandlar just idériktningar under den så kallade mellantiden, från mitten av 1200-talet och fram till 1900-talets början, då vi ser politisk islams genombrott. Ett försök att spåra sig tillbaka till en period i islam som delvis legat i skugga.Medverkande är Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi samt

Samtal om förhållandet mellan religion och humor. Exekutör/Medverkande: Sigurdsson, Ola (Tal) / teolog, föreståndare för Centrum för kultur o hälsa vid Göteborgs universitet, Eklund, Stefan (Tal) / chefredaktör för Borås tidning Ämnesord/Nyckelord: religion, humor

Tidigare biskopen Martin Lind och författaren Ylva Eggehorn samtalar om Dietrich Bonhoeffer, teologen som konspirerade mot Hitler. Den tyska teologen Dietrich Bonhoeffer är känd för att han ingick i en konspiration som begick ett misslyckat attentat mot Hitler i juli 1944. Bonhoeffer avrättades i koncentrationslägret i Flossenbürg av nazisterna bara några veckor före freden 1945. Hans teologi bör ses mot bakgrund av det rasistiska klimat som präglade det tyska samhället under 1930 och 40-talet. Han skrev en rad böcker där han utvecklar sina tankar, böcker som älskats och lästs av många människor. Gäster är Martin Lind, biskop emèritus i Svenska kyrkan och Ylva Eggehorn, poet och författare.Programledare och producent Peter Sandberg.Lästips:Bonhoeffer - tankar om en 1900-talsmartyr av Martin Lind.Att ta ansvar för Gud - om hängivenhet som motstånd av Ylva Eggehorn.Efterföljelse av Dietrich Bonhoeffer.

David Thurfjell, religionsvetare och Inga Sanner, idéhistoriker samtalar om "Det gudlösa folket", svenskarna och deras dubbeltydiga förhållande till religion. Sverige beskrivs ofta som världens mest sekulariserade land. Men hur väl stämmer det? I boken Det gudlösa folket av religionshistorikern David Thurfjell beskrivs ett postkristet sammanhang där man ger barnen kristna namn, firar jul och påsk, tänder ljus på första advent och går till kyrkan för att gifta sig och begrava sina anhöriga. Teologiska Rummet handlar om huruvida vi är ett religionsbefriat folk eller om det lever kvar avsevärda kristna avlagringar i våra beteenden och tankemönster. Gäster är David Thurfjell, religionsvetare vid Södertörns högskola och Inga Sanner, idéhistoriker vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filmvetaren Astrid Söderbergh-Widding och teologen Ola Sigurdson samtalar om religion på vita duken. Film och religion har en historia tillsammans. Filmens framväxt sker parallellt med att västvärlden sekulariseras och biografen blir ett alternativ till kyrkan när det gäller att skildra livsåskådningsfrågor. Religiösa teman finns i filmer av Bergman och Tarkovskij, men också i Alien och Star Wars. Teologiska RummetMedverkande är filmvetaren Astrid Söderbergh-Widding och teologen Ola Sigurdson.Programledare och producent Peter Sandberg.Boktips: Film och Religion redaktör Ola Sigurdson

Anita Goldman, författare och Ingrid Lindström Leo, lektor i spanska, samtalar om den spanska mystikern Teresa av Avila.  För 500 år sedan föddes en av de stora kristna mystikerna. Teresa av Avila var karmelitnunnan som reformerade sin orden. Hon helgonförklarade 1622 och utnämndes 1970 som första kvinna till kyrkolärare. Teresa grundade sjutton kloster, och hennes liv var hårt och strapatsrikt, i kamp mot både ordensfränder, kyrkoledare o den fruktade inkvisitionen.Gäster: Anita Goldman, författare och Ingrid Lindström Leo, som skrivit om Teresa i tidskriften Signum.Programledare och producent Peter Sandberg.Boktips: Guds älskarinnor av Anita Goldman. 

Våren 2010 kom det ut en liten bok som heter Judar på vandring, som skrevs redan på 1920-talet av den tysk-judiska författaren Joseph Roth. Den handlar om den jiddischkultur och den chassidiska judendom som frodades i Östeuropa kring förra sekelskiftet. Kulturen tynade bort när pogromer och förtryck tvingade judarna på flykt till Västeuropa och Amerika. Kvar finns bara minnen och berättelser om en mytomspunnen tid. I veckans program samtalar vi om Joseph Roths ögonvittnesskildringar, om livet i stetlen - den judiska småstaden och om tillvaron i Västeuropas judiska getton. Medverkande är Morton Narrowe, överrabbin i Stockholms judiska församling, Basia Frydman, skådespelare och Salomon Schulman, författare och lärare i  jiddisch vid Lunds universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Judar på vandring av Joseph Roth Jiddischland av Salomon Schulman En tretvinnad tråd av Morton Narrowe

Varför finns det något snarare än att det inte finns något? Finns det någon avsikt bakom universum och finns det alls någon mening med världen och människan?  Svaret på dessa klassiska frågor beror på vem man frågar. I veckans program möts två personer med vitt skilda livsåskådningsperspektiv för att prata om livet och existensen, Anders Piltz, katolsk präst och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosofen Jonna Bornemark och teologen Ola Sigurdson samtalar om Mechtild av Magdeburg, mystikern som kämpade för kvinnlig frihet redan på 1200-talet. Veckans program handlar om kvinnlig frihetskamp på 1200-talet, om erotiska gudsrelationer och om sinnlighetens fenomenologi. Allt förenat i mystikern Mechtild av Magdeburg som tillhörde Beginrörelsen, ett mellanting mellan nunneväsende och lekmannarörelse. Beginerna levde avantgardistiska liv, utan män och rörde sig fritt på gatorna, nära förbundna med den pågående urbaniseringen. Mechtild är känd för texter om sina ofta starkt erotiska gudserfarenheter och levde, som andra mystiker, på gränsen till att anklagas för kätteri. Medverkande är filosofen Jonna Bornemark och teologen Ola Sigurdson. Programledare och producent Peter Sandberg

Elena Namli, teologisk etiker, Mohammad Fazlhashemi, islamisk teolog och Lasse Dencik, socialpsykolog samtalar om universellt och partikulärt i religion och värderingssystem. Kultur och livsstilar tycks bli alltmer universella i vår globaliserade värld? Samtidigt blir det viktigt att värna om religion och värderingar när de universella – ofta västerländska – krafterna tar stor plats. Men partikulära krafter - som nationalism - växer också och leder ofta till främlingsfientlighet och rasism. Medverkande: Elena Namli, teologisk etiker, Mohammad Fazlhashemi, islamisk teolog och Lasse Dencik, socialpsykolog. Programledare och producent Peter Sandberg.

Christer Sturmark, ordförande för förbundet Humanisterna, Patrik Lindenfors, zoolog universitet och Åsa Wikforss, filosof samtalar om Sekulär humanism, en livsåskådning utan Gud, heliga personer och heliga skrifter. Måste en livsåskådning vara religiös? Inte enligt sekulära humanister. Sekulär humanism är en livsåskådning som varken innehåller gudar, mirakler, heliga personer eller heliga skrifter. Ofta hamnar man i samma etiska och moraliska synsätt som många av religionerna, men värderingarna baseras på människan själv och inte på vad gudar och religiösa förgrundsfigurer sägs ha dikterat. Gäster är Christer Sturmark, chef för bokförlaget Fri tanke och ordförande för förbundet Humanisterna, Patrik Lindenfors, zoolog vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss, filosof vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Elena Namli, teolog och författarna Göran Greider och Maria Küchen samtalar om bilden av Jesus som revolutionär, som presenteras i boken Upprorsmakaren av Reza Aslan. Var den historiske Jesus en revolutionär som utmanade den romerska ockupationsmakten, och inte tvekade att använda våld om så behövdes? Det menar den amerikanske religionshistorikern Reza Aslan i sin bok Upprorsmakaren, som väckt starka reaktioner och som nu finns översatt till svenska. Författaren presenterar Mannen från Nasaret som en medveten motståndsman vars utlovade ”Gudsrike” i själva verket syftade på ett befriat Palestina. I veckans program diskuterar vi revolutionären Jesus och hur bilden av honom har formats genom historien. Medverkande är Elena Namli, professor i teologisk etik, Maria Küchen, författare och Göran Greider, journalist och författare. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Upprorsmakaren av Reza Aslan.

Carl Abrahamsson, som skriver om magi, Henrik Bogdan, religionshistoriker och Jonna Bornemark, filosof samtalar om magi och magiskt tänkande i en värld där förnuft är idealet. Den tyske tänkaren Max Weber sa i början av förra seklet att vi i lever i en värld som är avförtrollad. Har magin dunstat bort i västvärlden och lämnat kvar en värld där bara strikt rationellt tänkande ses som väg till kunskap och insikt. Och är denna avförtrollade värld i så fall en spegling av oss som människor, eller bär vi i grund och botten också på en annan form av tänkande; ett magiskt tänkande, som inte är kompatibelt med våra rationella ideal? Medverkande är Carl Abrahamsson, som bl.a skriver om ockultism, Henrik Bogdan, religionshistoriker vid Göteborgs universitet och Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg.

Madeleine Fredell, dominikansyster, Olle Kristensson, ekumenisk teolog och Göran Greider, författare, diskuterar kristendomens radikalitet och revolutionära budskap. Ni ska älska ära fiender! Om någon slår dig på kinden så vänd den andra till! Den som vill vara den förste bland er ska vara de andras tjänare! Jesu förkunnelse handlar ofta om våra relationer till andra människor. Och budskapet är ofta mycket radikalt. Inte minst i Bergspredikan kan den moraliska utmaningen förefalla närmast utopisk. Medverkande är Madeleine Fredell, dominikansyster, Olle Kristensson, ekumenisk teolog vid Sveriges Kristna Råd och Göran Greider, författare. Programledare och producent Peter Sandberg.

Jonathan Alexander vid Svenska kyrkan och teologerna Lennart Henriksson och Hans Engdahl samtalar om de kyrkor i Sydafrika som försvarade apartheid och rasism. I början på 80-talet suspenderades den Holländska Reformerta Kyrkan i Sydafrika från gemenskapen i de Reformerta Kyrkornas Världsallians. Generalkonsiliet slog fast att kyrkans hållning i relation till apartheid stred mot hjärtat av evangeliets budskap. Holländska Reformerta Kyrkan var den som samlade flest vita sydafrikaner och den som starkast försvarade apartheid. Så hur tänkte kyrkans teologer och hur lät den teologiska retoriken i försvaret av apartheid och rasism? Gäster är Jonathan Alexander, vid Svenska kyrkan i Skärholmen, Lennart Henriksson, lektor i missionsvetenskap vid Teologiska högskolan och Hans Engdahl, teolog vid University of Western Cape i Sydafrika. Programledare och producent Peter Sandberg

Tidigare ärkebiskop KG Hammar och författaren Maria Küchen samtal om symbolisk och bokstavlig bibelläsning. Föddes Jesus av en jungfru? Återuppstod han verkligen från de döda? En evigt konflikt inom kristendomen är om bibeln ska läsas bokstavligt eller om den bör tolkas symboliskt. Vissa menar att bibelns texter bör hållas för bokstavligen sanna, utan försanthållanden riskerar kristendomen att tröskas ur och kärnan i tron blekna bort. Andra väljer att tolka bibelns berättelser symboliskt, att snarare se vad de pekar på än att hålla sig till bokstaven, och att bara en  symbolisk läsning kan öppna upp för djupare förståelse av bibelns budskap. Gäster är tidigare ärkebiskop KG Hammar och författaren Maria Küchen. Programledare och producent Peter Sandberg.

Muhammad Fazlhashemi, professor i islams teologi, Ulf Jonsson, jesuitpater och professor i religionsfilosofi och Jonna Bornemark, docent i filosofi samtalar om sanningskriterier inom religion. Det finns många som tror på Gud, men inga bevis finns. Så vad innebär det i religiösa sammanhang när nåt hålls för sant? Är Jesu återuppståndelse sann på samma sätt som att 2 plus 2 är 4 eller att Gustav Vasa har varit kung i Sverige? Och hur bevisar man i så fall dessa religiösa sanningar? För att nåt ska vara riktigt meningsfullt så borde det väl också vara sant. Eller kan religion vara meningsfull utan sanningar? Medverkande är Muhammad Fazlhashemi, idéhistoriker och professor i islams teologi, Ulf Jonsson, jesuitpater och professor i religionsfilosofi och Jonna Bornemark, docent i filosofi o föreståndare för Centrum för praktisk kunskap Programledare och producent Peter Sandberg.

Owe Wiktröm, religionspsykolog och Maria Küchen, författare samtalar om vilka sociala och psykologiska behov som ligger bakom religiös tro. De flesta människor på jorden tror på Gud. Och samtidigt som  kunskapen om vem och vad Gud är ofta anses ligga bortom människans räckvidd, upplevs relationen till Gud som meningsfull. Så varför blir människor religiösa? Vilka psykologiska och sociala behov ligger bakom religiös tro? Det är grundfrågorna inom religionspsykologin, som studerar ämnet bl.a utifrån människors inre upplevelser och erfarenheter. Lästips: Den outgrundliga människan av Owe Wikström Anteckningar från en frontalkrock med Gud av Maria Küchen

Anders Piltz, präst i Dominikanorden, Jasmina Nedevska, doktorand i statskunskap och Ulf Jonson, jesuitpater och religionsfilosof diskuterar kring teologen och filosofen Thomas av Aquinos inflytande på kristen teologi. Thomas av Aquino är en av de stora kristna tänkarna. Han föddes i Italien i början av 1200-talet och anslöt sig tidigt till den radikala dominikanorden. Tillsammans med de samtida Franciskus av Assisi och spanjoren Dominicus företrädde han de nya tiggarordnar som utmanade en stagnerad katolicism. Thomas av Aquino var också den som tog upp arvet efter Aristoteles och gjorde det till grund för sin teologi. I veckans program diskuterar vi hans liv, teologi och filosofi. Medverkande är Ulf Jonsson, jesuitpater och religionsfilosof, Anders Piltz, präst i dominikanorden och Jasmina Nedevska, doktorand i statsvetenskap. Programledare och producent Peter Sandberg.