Teologiska Rummet

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det fjärde, Abraham och Isak. Bibelns berättelse om Abraham och Isak (Första Mosebok 22) är en svår moralisk nöt att knäcka för teologerna. Hur ska berättelsen om fadern som uppmanas av Gud att offra sin son tolkas? Den danske filosofen Sören Kierkegaard gör i sin bok Fruktan och bävan från 1843 en analys av berättelsen. Han ställer en rad frågor om religion och etik, inte minst ställer han Abrahams mänskliga ansvar för sin son mot plikten gentemot Gud. Medverkande är KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Anita Goldman, författare och Anders Piltz, katolsk präst. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Fruktan och bävan av Sören Kierkegaard

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det tredje programmet, Islam och den antika filosofin. Aristoteles och Platon räknas till de stora tänkarna inom den kristna europeiska kultursfären. Men de var varken européer eller kristna. Den grekiska antika filosofin har inte bara förvaltats i Europa och västvärlden, kanske vi aldrig lärt känna den antika filosofin utan den islamiska filosofi som bar och utvecklade dess tankar innan den återupptäcktes under renässansen.  Medverkande: Klas Grinell, idéhistoriker, Charlotta Weigelt, filosof och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams filosofihistoria av Klas Grinell.

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det andra programmet, Varför finns religion? Frågan om varför religion finns har säkert många svar, evolutionära, sociala och kognitiva. Religion tycks alltid ha funnits; i varje civilisation, i varje kultur, i alla etniska grupper, i varje samhälle. Och i varje tid. Det verkar lätt att slå fast att religion är en del av att vara människa. Men, så enkelt är det inte. Alla människor är inte religiösa, ingen har så här långt hittat några gener eller någon funktion i hjärnan som betingar oss att bli religiösa. Så frågan är: varför finns religion? Medverkande är David Thurfjell, religionshistoriker, Ingela Visuri, som studerat kognitiv religionsvetenskap och Ulf Jonsson, religionsfilosof och jesuitpater. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Varför finns religion, en antologi med David thur

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska-och Teologiska rummet Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi fyra av hans Teologiska Rummet Här kommer det första och den handlar om Reformationen. Luther var fritänkare, upprorisk, auktoritetsbunden, sinnlig, en politiskt ointresserad samhällsförändrare, bästsäljande författare, predikant och en kärleksfull familjefar. I mer än 1000 år hade Katolska kyrkan styrt, haft makt och privilegier i det religiösa och politiska Europa. Då sätter en upprörd munk krokben för alltihop. Enligt sägnen spikar han upp 95 teser på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg, anklagar kyrkan och påvarna för usel moral, med de förkastliga avlatsbreven som tillhyggen. Resten är historia, kyrkan splittras och Martin Luther går till historien. Hur såg tidsandan ut, vilka teologiska tankar stod i centrum och vilket inflytande hade reformationen på den utveckling mot upplysning och modernitet som skulle följa? Medverkande är t

Teologiska rummet tjuvstartar Litteraturveckan i P1 med ett samtal om Torgny Lindgren, känd för böcker som Ormens väg på hälleberget och Hummelhonung. Berättelser med rötter i västerbottnisk väckelse. Torgny Lindgren - som gick bort 2017 - hör till en generation författare som läst sin Bibel och gärna har använt dess texter som bakgrundsmotiv i skrivandet. I Torgny Lindgrens fall är den västerbottniska väckelse, som han växte upp med, ständigt närvarande: färgstarka predikanter, udda personligheter, bönehuset mitt i byn. I sitt eget teologiska tänkande såg han liknelsen och sakramentet som ett slags grundelement i tillvaron och existensen. Romanerna utspelas ofta i barndomsmiljöerna i Västerbottens inland, berättelser som han bar inom sig - ofta i många decennier- innan de tecknades ner.  Gäster är teologen Jayne Svenungsson, som efterträtt Torgny Lindgren på stol nummer nio i Svenska Akademien och John Sjögren, kulturskribent, som skrivit om Torgnys böcker. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästip

Väckelserörelsen i Västerbotten har varit grogrund för några av Sveriges stora författarskap. Sara Lidman, Torgny Lindgren och PO Enquist hör till de mest välkända namnen. I Västerbotten var avstånden långa och att ta sig till kyrkan på söndagen var för många omöjligt. I stället samlades man i bondköken och läste själva ur skriften och tolkade orden. Många av de västerbottniska författarnas romaner och berättelser är direkt uppstigna ur landskapets väckelsekristna mylla. Söndag 22 april ska det handla om Torgny Lindgrens författarskap i Teologiska rummet och som en introduktion eller litet kött på benen pratar vi den här veckan om vad som är typiskt för den västerbottniska väckelsen och deras färgstarka predikanter. Medverkande är religionspsykologen Owe Wikström vid Uppsala universitet och Anders Person, litteraturvetare vid Umeå universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

I södra Spanien har vissa orter arabiskklingande namn. Och i Cordoba och Granada möter man arabiska miljöer: moskéer, palats, trädgårdar. Dessutom smyckas spanskan av tusentals arabiska låneord. I nästan åtta hundra år från 711 till 1492 - var Iberiska halvön under muslimskt herravälde. En periodvis blomstrande, tolerant era där muslimer, kristna och judar levde i samklang. Kalifatet i Córdoba upplevde en kulturell och vetenskaplig guldålder, och filosofer som Ibn-Rushd kommenterade Aristoteles verk från det antika Grekland. Men det finns också myter om Al-Andalus. En spansk eftervärld har målat upp ett 700-årigt religionskrig, där spanjorer före Spaniens existens - med mod lyckades kasta ut de ovälkomna muslimska inkräktarna. Gäster är Nathan Shachar, DN:s korrespondent i Jerusalem och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Den gåtfulla passionen av Nathan Shachar. Vems Islam av Mohammad Fazlhashemi.

Paulus skrev: "Nu finns inte jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus. Men vad betyder det och vad ville aposteln med sin teologi? Paulus är en av Kristendomens portalfigurer. Han är en av världens mest berömda brevskrivare och breven till de tidiga kristna är en viktig del av Nya Testamentet. Paulus var hedningarnas apostel och på sina missionsresor runt Medelhavet upplevde han skeppsbrott, rån, hunger och törst. Och satt  periodvis fängslad. Under tvåtusen år har han påverkat kristna tänkare som Augustinus, Thomas av Aquino och Luther. Medverkande är teologerna Ola Sigurdson, Werner Jeanrond och Tobias Hägerland.   Programledare och producent Peter Sandberg.

En av de mest älskade liknelserna i Bibeln är den om den förlorade sonen som återvänder hem efter att ha förstört sitt liv och svikit de som älskar honom. Så vad betyder återställelse? Det kan handla om en längtan tillbaka till ett förlorat paradis eller barndomsvärld. Men också om att återställa det som är brutet; i förhållande till det egna livet, till nära relationer. Till destruktiva handlingar som följts av ånger och lidande. Att få komma hem är också ett av de djupaste teman vi hittar i Kristendomen. Och om hemkomst skriver författaren John Sjögren i sin essä "Återställelsens glädje". Medverkande är författaren John Sjögren, poeten Ylva Eggehorn och religionspsykologen Owe Wikström. Programledare och producent Peter Sandberg.

Efter ett fjorton år långt översättningsarbete finns nu de mytomspunna Dödahavsrullarna i svensk översättning. För 70 år sedan hittades de första papyrusrullarna i en grotta vid Dödahavets strand. De ovärderliga texterna är skrivna för hand på hebreiska under tiden kring Kristi födelse. De är därmed tusen år äldre än de handskrifter av Bibeln man tidigare kände till. Medverkande är religionsvetarna Kamilla Skarström Hinojosa, Mikael Winninge och Cecilia Wassen som alla har varit del av projektet att översätta Dödahavsrullarna till svenska. Programledare och producent Peter Sandberg.

En märklig fråga då aposteln Paulus är en av Nya Testamentets författare medan Luther var 1500-talets reformator. Men Luther använde Paulus tankar i sin teologi om Rättfärdighet genom tron allena. Paulus såg sig själv som hedningarnas de icke-kristnas - apostel som stred för att alla skulle kunna bli del av den tidiga Jesusrörelsen - urkyrkan - utan att först bli judar, utan att behöva omskära sig eller underkasta sig Lagen. Det är inte laggärningarna som leder till rättfärdighet utan tron. Men hur väl stämmer Luthers version av rättfärdiggörelse genom tro allena med Paulus? Medverkande är tre teologer från Göteborgs universitet: Ola Sigurdson, Arne Rasmusson och Tobias Hägerland. Programledare och producent Peter Sandberg.

En av de starkaste berättelserna i Bröderna Karamazov är den om Storinkvisitorn som vill kasta Jesus på kättarbålet. I Dostojevskijs berömda roman Bröderna Karamazov döljer sig en berättelse på bara nitton sidor som heter Storinkvisitorn. Legenden är författad av den intellektuella tvivlaren Iván Karamazov, som läser upp den för sin fromme broder Aljosha. Legenden utspelas under inkvisitionen i 1500-talets Sevilla, där kättarbålen varje dag tänds till Guds ära. När Jesus oförmodat dyker upp i Sevilla jublar folket, men för inkvisitorerna - som styr och ställer i just Jesu namn - blir han ett hot. Jesus ska kastas på bålet! Vi hör inläsningar av skådespelarna Staffan Göthe och Etienne Glaser. Medverkande är Owe Wikström, professor i religionspsykolog och Elena Namli, professor i teologisk etik. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij. Aljoshas leende av Owe Wikström. Kamp med förnuftet. Rysk kritik av västerländsk rationalism av Elena Namli.

Luther var fritänkare, upprorisk, auktoritetsbunden, sinnlig, en politiskt ointresserad samhällsförändrare, bästsäljande författare, predikant och en kärleksfull familjefar. I mer än 1000 år hade Katolska kyrkan styrt, haft makt och privilegier i det religiösa och politiska Europa. Då sätter en upprörd munk krokben för alltihop. Enligt sägnen spikar han upp 95 teser på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg, anklagar kyrkan och påvarna för usel moral, med de förkastliga avlatsbreven som tillhyggen. Resten är historia, kyrkan splittras och Martin Luther går till historien. Hur såg tidsandan ut, vilka teologiska tankar stod i centrum och vilket inflytande hade reformationen på den utveckling mot upplysning och modernitet som skulle följa? Medverkande är teologen Ola Sigurdson och religionsvetarna Kamilla Skarström Hinojosa och Martin Berntson. Programledare och producent Peter Sandberg.

Frågan om varför religion finns har säkert många svar, evolutionära, sociala och kognitiva. Religion tycks alltid ha funnits; i varje civilisation, i varje kultur, i alla etniska grupper, i varje samhälle. Och i varje tid. Det verkar lätt att slå fast att religion är en del av att vara människa. Men, så enkelt är det inte. Alla människor är inte religiösa, ingen har så här långt hittat några gener eller någon funktion i hjärnan som betingar oss att bli religiösa. Så frågan är: varför finns religion?  Medverkande är David Thurfjell, religionshistoriker, Ingela Visuri, som studerat kognitiv religionsvetenskap och Ulf Jonsson, religionsfilosof och jesuitpater. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Varför finns religion, en antologi med David thurfjell som redaktör.

Ett heligt föremål, en helig plats, en helig dag, ja kanske kan heligheten utsträckas i både tiden och rummet? Många städer lockar till sig pilgrimer på jakt efter en slags helighetens källa: Mekka, Benares, Santiago de Compostela, Jerusalem Men kan en stad vara helig? Och i så fall på vilket sätt? Och vad menar vi med helighet? Frågorna ställs i boken Jerusalem och jag av författaren Anita Goldman, som medverkar i veckans program tillsammans med Owe Wikström, religionspsykolog och Ola Sigurdson teolog. Programledare och producent Peter Sandberg.

Vad är ondska? Och hur förstår vi en ondska och ett kaos som övergår våra begrepp? Varje dag möter vi i media bilder på människor i Aleppo och andra konflikthärdar som drabbats av en ondska som är omöjlig att förstå och leva sig in. Det kaos det innebär när allt meningsfullt i tillvaron bryter samman är svår att fånga i de kategorier vi annars använder i språk och tankemönster. Så hur hanterar en människa som drabbats en erfarenhet som är obeskrivlig och kaotisk? Medverkande: Ingrid Malm Lindberg, präst och doktorand i religionsfilosofi, Jonna Bornemark, filosof och Ulf Jonsson, jesuitpater och religionsfilosof. Programledare och producent Peter Sandberg.

Aristoteles och Platon räknas till de stora tänkarna inom den kristna europeiska kultursfären. Men de var varken européer eller kristna. Den grekiska antika filosofin har inte bara förvaltats i Europa och västvärlden, kanske vi aldrig lärt känna den antika filosofin utan den islamiska filosofi som bar och utvecklade dess tankar innan den återupptäcktes under renässansen.  Medverkande: Klas Grinell, idéhistoriker, Charlotta Weigelt, filosof och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams filosofihistoria av Klas Grinell.

Nu kommer påven Franciskus till Sverige för att delta i 500-årsminnet av reformationen. Med charm och glimt i ögat tillträdde han 2013. Så hur har pontifikatet sett ut så här långt? Under sina dryga tre år som ledare för Katolska kyrkan har Franciskus förvånat världen genom att uttala sig och agera i känsliga frågor som homosexualitet och kvinnans roll i kyrkan. Han har väckt hopp men också utmanat grupper som bevakar de 2000-åriga traditionerna.  Medverkande: Madeleine Fredell, dominikansyster, Erik Helmerson, ledarskribent DN och Ulf Jonsson, Jesuitpater.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Påven som kom ner på jorden av Kristina Kappelin.

Det amerikanska presidentvalet står för dörren. Så vilken roll spelar religionen i politik och samhälle? Av alla seder och bruk som leder till politiskt välstånd är religionen och moralen de mest oundgängliga Med dessa ord band USA:s förste president George Washington samman politik, religion och moral till en enhet. Och är det något vi vet om amerikansk politik, så är det att religionen har haft en framträdande roll och att en ateistisk presidentkandidat är chanslös. Nu står valet för dörren i USA och Teologiska Rummet ska försöka utröna relationen religion, politik och samhälle.Medverkande är Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot och tidigare korrespondent i Washington, Lars Adaktusson, EU-parlamentariker (KD) och tidigare SVT-korrespondent i USA och Roland Poirier Martinsson, författare och filosof. Programledare och producent Peter SandbergNågra uppsatser om ämnet:Thank you, and God bless America! av Hugo Hedin och Gustav Sjöblom.http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2276730&a

Hanteringen av livsfrågor har historiskt omgärdats av religionens språk och ceremonier. Idag har religionen tappat mark som uttolkare av våra liv. Så hur förhåller vi oss till existentiella erfarenheter som död, sjukdom och omvälvande upplevelser som graviditet och barnafödande. Medverkande är Lars Björklund, tidigare sjukhuspräst, Ann Lagerström, journalist och författare och Jonna Bornemark, filosof. Programledare och producent Peter Sandberg.