Funk I P1

"Jag knarkade och gjorde dumma grejer. Jag jobbade aldrig. Jag var så himla rastlös. Och när jag drack så mådde jag ju mycket bättre." "Daniel" är döv och som liten är han är ett oroligt barn. I skolan får han en assistent som övervakar honom men snart börjar han begå kriminella handlingar. Han placeras på olika LVU hem, men inget av dem är anpassat för döva. Fram till 27 års ålder lever Daniel ett liv av missbruk och kaos. Det är först när kroppen säger stopp som läkarna förstår, att något inte är som det ska. Han måste få hjälp.  Funk berättar om svårigheterna att få människor att lyssna när det man säger tolkas genom minst en annan människa.