Livet & Döden

"Fåglarna seglade lågt över sädesfälten när du berättade om varför du alltid föll i skugga tredje söndagen efter midsommar. Varför du inte kunde annat än att lugnt och metodiskt fåra ditt ansikte med ännu fler minnesluckor. Jag fick aldrig andas när jag låg bredvid dig för min andedräkt var tillräckligt för att din hud skulle svullna upp och din kropp skulle minnas alla falska löften den fått om att bli evigt botad. Ibland dök det upp röda fläckar. Fläckarna såg ut som en allvarlig sjukdom. Något otäckt och farligt. Vi trodde alltid att det skulle gå över med tiden. Men läkarna gav dig uttslitna recept. Det du behövde var inlåst på andra ställen. Din pappa hade stängt in allt du behövde mellan sina revben Han hade tvinnat dem så fint och noggrant att det skulle behövas en större bilolycka för att hans bröstkorg skulle kunna öppnas. En dåligt sandad vinterkurva för att han skulle kunna lägga händerna på dina kinder. Och våga se dig falla. Rakt ner i sina väntande varma kupade händer." Medverkar i det här progr