Signumpodden Med John Sjögren

Han är en av våra främsta folkbildare, fysikern och professorn Ulf Danielsson. I ett antal böcker och i en rad mediala sammanhang har han tillgängliggjort och förklarat universums mysterier för den breda allmänheten. Han har en sällsynt förmåga att tala om svårbegripliga saker som strängteori och svarta hål på ett sätt så att man som icke insatt, ja, nästan förstår. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Ulf Danielsson om vad som driver honom som forskare och folkbildare, om förundran och ödmjukhet, om den stora Gåtan och om vad världen egentliga är.

Det här avsnittet handlar om det påskdrama som vi nu står inför att fira. Jesu lidande, död och uppståndelse; hur kan vi förstå och tolka detta mångtydiga skeende? Det här samtalet med Mårten Björk, som är doktor i systematisk teologi verksam vid Newmaninstitutet i Uppsala, utgår från två av 1900-talets mest spännande teologer: Wolfhart Pannenberg och Hans Urs von Balthasar. Varför måste egentligen Gud lida och dö? Varför är det viktigt att inte hasta förbi påskaftonens stumhet? Och hur kan uppståndelsen förvandla såväl framtiden som det förflutna? Det är några av de frågor som berörs i avsnittet.

Det nya numret av tidskriften Signum innehåller ett antal artiklar om Thomas av Aquino. Thomas, denna medeltida gigant, som har något av en särställning i kyrkans teologiska och filosofiska historia. Hur kommer det sig att han har denna unika position? Vilka är de centrala motiven i hans tänkande? Hur har arvet efter Thomas förvaltats genom århundradena? Det är några av de frågor som diskuteras i det här avsnittet. Gäster är Erik Åkerlund, som är lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, och Ulf Jonsson som är jesuitpater, professor i religionsfilosofi och chefredaktör för tidskriften Signum.

”All gråt handlar om det vi innerst inne värnar och tar på allvar. Möjligheten att inte bara tala om utan med hela vår varelse genomleva vad som är väsentligast för oss gör gråten till en gåva och oersättlig källa till insikt.” Så skriver Eric Cullhed i sin aktuella bok ”Gråt. Tårarnas filosofi – från antiken till idag”. Varför gråter vi egentligen? Hur ska man förklara detta till synes unika mänskliga fenomen? I sin bok går Cullhed, som är professor i grekiska vid Uppsala universitet, igenom en rad olika teorier kring gråtande. Handlar det om att synliggöra lidande? Är det ett uttryck för vanmakt? Är gråten bara ett slags medlidande med oss själva? Är det rent av ett sätt att manipulera vår omgivning? I det här avsnittet går vi på jakt efter tårarnas betydelse, de tårar som i kristen tradition kallats för naturligt sakrament och kroppens eget vigvatten.

En söndagsförmiddag i februari dör Helena Granströms lilla barn i sin moders armar, bara för att en stund senare återfå livet. Denna omskakande erfarenhet får modern att på djupet börja reflektera över var gränsen mellan liv och död egentligen går. I boken ”Verklighetens död” skriver författaren Helena Granström om det levandes mysterium som fysikens och naturvetenskapens teoretiska abstraktioner föga hjälper oss att förstå. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Helena om liv och icke-liv, om medvetandets problem och gåta, om intuitionens betydelse, om den livsfarliga logiken och om själens odödlighet.

I det nya numret av tidskriften Signum pekar Magdalena Dahlborg på tre händelser som antyder i vilken riktning påve Leo XIV vill leda kyrkan. Vänskap, lyssnande och fred verkar vara teman som går igen i hans tal och undervisning. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om vad vi kan förvänta oss av påve Leo framöver.

Det påstås ofta att västerlandet befinner sig i en meningskris. Allt fler, inte minst unga människor, uppger att de uppfattar livet som meningslöst. Vad beror egentligen denna meningskris på? Och hur kan vi ta oss ur den? I sin nya bok ”Anspråkstagen. Människans bot mot meningslösheten” pekar religionshistorikern David Thurfjell på en väg ut. Det handlar om att bli tagen i anspråk, om att finna och odla de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld. Men också om att kasta sig ut i livets rörelse, i passionen, kärleken och kaoset. Det gäller att acceptera livets dubbelheter, att ingen mening kan finnas utan tomhet. Och kanske är det, paradoxalt nog, när vi febrilt slutar söka efter meningen som den infinner sig.

För ungefär ett år sedan samtalade John Sjögren i Signumpodden med Peter Halldorf om den tjeckiske prästen Tomáš Halíks ekumeniska vision. I det här avsnittet får vi möta Halík själv, i ett samtal med just Peter Halldorf. Halík besökte Sverige i höstas, då två av hans böcker också gavs ut i svensk översättning – ”Morgondagens kristendom” och ”Vidrör såren”. Och i samband med detta gästade Halík också Katolskt forum i Stockholm, där det här samtalet är inspelat. Kanske, menar Halík, är vår uppgift att följa lärjungen Tomas exempel: att se smärtan, lidandet och världens fattigdom och att röra vid dess sår med tro och handling.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat vid Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Samtalet har rubriken "Tron på Gud och fysikens världsbild". Har fysikens världsbild plats för Gud? Kräver universum en yttersta orsak? Vilka nya upptäckter har påverkat samtalet om dessa frågor de senaste decennierna? I avsnittet får vi först ta del av en inledning av Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik. På denna inledning svarar sedan Bengt Gustafsson, professor emeritus i astrofysik. Efter detta följer ett samtal mellan Blomgren och Gustafsson som leds av Signums chefredaktör Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi. Det här avsnittet görs i samarbete med Nordic Network on Science, Theology, and Worldviews.

I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg utifrån några av artiklarna i årets sista nummer av tidskriften Signum. Det handlar bland annat om CS Lewis kristet präglade författarskap, utifrån en artikel av Elisabeth Sandlund. Även en artikel om heavy metal och subkulturernas död, utifrån en text av Johan Eddebo om Hartmut Rosas bok ”Monstervrål och änglasång”, diskuteras. I numrets krönika nyanserar Joel Halldorf debatten kring kristendomens påstådda återkomst. Och hur är det egentligen med änglarna, har de vingar? Svaret ges i Tomas Orylskis text om änglar hos Thomas av Aquino.

Den amerikanske teologen Stanley Hauerwas sade en gång att den kristna etiken kan kokas ner till ett enda bud: Ljug inte. Men vad innebär det egentligen att leva ett liv i sanning? Är det verkligen möjligt att inte ljuga? Om inte annat för sig själv? Kan vi verkligen överleva utan våra livslögner? Finns det inte ett värde i de kreativa lögner som konsten och litteraturen erbjuder oss? Och hur kunde Jesus egentligen uppstå från de döda? Hade det med hans sannhet att göra? Det är några av de frågor som John Sjögren samtalar med teologen Patrik Hagman om i det här avsnittet. Betoningen på att tala och leva sant går som en röd tråd genom mycket av det som Hagman skrivit. Lögnen och det falska, menar Hagman, saknar beständighet. Men när vi lever i sannhet, då tar vi del av det eviga.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat vid Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Samtalet utgår från katolska kyrkans bruk av och vördnad för reliker, alltså kvarlevor från helgon. Men samtalet vidgar sig till att också handla om kroppens och materialitetens betydelse, om modernitetens dödsskräck och om den tidskollaps som uppstår i mötet med reliker. Det handlar om den heliga Birgittas arm, Petrus skjorta och Nietzsches dödsmask. Deltar i samtalet gör jesuitpater Dominik Terstriep och filosofiprofessor Hans Ruin. Samtalet leds av kulturjournalisten Eric Schüldt.

Det här avsnittet kretsar, precis som det aktuella numret av tidskriften Signum, kring den nyligen bortgångne skotsk-amerikanske filosofen Alasdair MacIntyre. MacIntyre är mest känd för sin bok ”After Virtue” (1981) och för sina bidrag till dygdetiken. Men i det här avsnittet ger Erik Åkerlund, lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, en överblick över hela MacIntyres verksamhet som filosof. Ett tänkande liv som präglats av många omvärderingar och som rört sig från marxistisk teori till delfiners sociala liv.

Poul Perris gjorde sig först känd som karismatisk och utlevande frontfigur i bandet The Facer på slutet av 90-talet. De senaste decennierna har han dock främst ägnat sig åt sin psykoterapeutiska verksamhet, som utbildare, handledare och terapeut. Just nu är han aktuell med boken ”Det existentiella grundvillkoret. Jaget, viet och tillvaron”. En personlig essä i vilken Poul går i dialog med religion, filosofi och litteratur för att söka sig fram mot en universell sanning att hålla i handen. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Poul Perris om hans livsresa, om inflytandet som Hermann Hesse haft i båda deras liv, om Bibeln och Jesus, om den helighet som finns i den mänskliga sårbarheten, och om den kanske största existentiella frågan av alla: Vad händer egentligen när vi dör?

Bruce Springsteen är just nu dubbelt aktuell. På biograferna går ”Deliver me from nowhere” upp i dagarna. En spelfilm, med Jeremy Allen White i rollen som Bruce, som handlar om tillblivelsen av Springsteens mästerverk ”Nebraska”. Och just det albumet släpps samtidigt i en ambitiös nyutgåva. Häromveckan gick också Springsteen-dagen av stapeln i Göteborg. Ett samarrangemang mellan Betlehemskyrkan, studieförbundet Bilda och föreningen Valv. Och det är från den heldagen som inslagen i det här avsnittet är hämtade. Först få vi ta del av ett föredrag av John Sjögren, om ”Springsteen och Bibeln”. Springsteens rocklyrik är ju sprängfylld av bibliska bilder och hela hans konstnärskap är djupt präglat av hans katolska uppfostran. Efter föredraget följer ett samtal mellan John Sjögren, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman och prästen Cecilia Nyholm. Samtalet har rubriken ”Profeten Bruce”. Ett samtal som väver samman Springsteen som politisk och religiös röst.

I det nya numret av tidskriften Signum skriver jesuitpater Fredrik Heiding om den uppmärksammade och uppskattade dokumentärfilmen Nunnan – 25 år i kloster som skildrar karmelitsystern Maria av Bebådelsen och hennes familj. Vad är det med filmen som tilltalar så många? Strömmar publiken till biograferna för att de i själva verket har en hemlig önskan att själva leva mer kontemplativa och klosterliknande liv? Kan ett liv i relation till auktoritet och tradition bli extra attraktivt i en tid präglad av individualism och självförverkligande? Det är några av de frågor som John Sjögren samtalar med Fredrik Heiding om i detta avsnitt.

Är det du eller skärmen som bestämmer över din skärmtid? Den frågan har blivit allt svårare att besvara, i takt med att vi gått från långsamt uppkopplade till ständigt hyperuppkopplade. Hur påverkar egentligen denna hyperuppkopplade tillvaro vår perceptionsförmåga, vår uppmärksamhet och våra inre, andliga, liv? Har vi i smartmobilernas och distraktionernas tidevarv förlorat förmågan att ha tråkigt? Vad händer egentligen med vår upplevelse av verkligheten när våra blickar alltmer smalnar av och ner i mobilerna? Är det vår sinnesfrid som rent av står på spel? Det är några av de frågor som John Sjögren samtalar med författaren och poeten Jonas Gren om i detta avsnitt. Jonas, som lever en stor del av sitt liv utan uppkoppling, är aktuell med boken ”Ingen surf. Handbok i nedkoppling” i vilken han utforskar möjligheten till en friare, mer harmonisk och mindre uppkopplad tillvaro.

I sin nya roman ”Svanhopp. Roman om en död far” skriver författaren och konstkritikern Sebastian Johans om sorgen efter en för tidigt bortgången pappa. En lika älsk- som ömkansvärd person som missbrukar det mesta som kommer i hans väg – alkohol, mediciner, mat. Ändå väljer sonen att gå i faderns fotspår. Likt pappan söker sig även sonen till konstens och litteraturens rika världar. Men där pappans litterära ambitioner slutar i smärtsamma misslyckanden, förverkligar sonen det som fadern aldrig riktigt vågade leva ut och satsa på. Vad ligger egentligen bakom denna drivkraft att hela våra föräldrars sår, rädda våra fäder? Hur bär man sorgen efter en älskad förälder genom livet? Går det att leva utan en faders kärlek? Det är några av de frågor som det här samtalet kretsar kring.

Det nya numret av tidskriften Signum, som är ett temanummer, tar ett stort och brett grepp om den omdiskuterade läskrisen. Numret innehåller texter av bland andra Jonas Gren, Kristoffer Leandoer och påven Franciskus. Gäst i det här avsnittet är Fredrik Sixtensson, fil. dr i grekiska och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som bidragit med en intressant text i numret. I sin artikel vänder Sixtensson på problematiken. Han frågar sig: Har läsningen historiskt verkligen varit människan till gagn? Har vi förlorat något genom att vara läsande och skrivande varelser? Och på vilket sätt är skriftspråket ett nationalistiskt projekt?

I sin nya roman ”Genom delning” gestaltar Lyra Ekström Lindbäck relationen mellan tvillingsystrarna Cilla och Clara. En spricka uppstår i relationen när Clara tillkännager att hon tänker skaffa barn. Det blir början på ett drama som ställer frågorna om arv och livsval på sin spets. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lyra Ekström Lindbäck utifrån romanen om vår tids stora överideologi: individualismen. Men också om dess motsats: drömmen om att smälta samman med en annan människa; om tvillingskapets särskilda dynamik och om havande- och moderskapets existentiella svindel.