Funka Olika Om Funktionsnedsättningar Och Habilitering

I det här programmet får vi tips på hur man kan motivera barn och ungdomar med adhd till behandling. Går det att få en motvillig tonåring att ge det en chans? Vi pratar med en barn- och ungdomspsykiatrier, en psykolog och en 16-åring som har adhd.

Gäst i det här programmet är Sara Melin, mer känd som Lilla Speedos mamma, bloggaren som delar med sig av hur det är att vara förälder till barn med adhd. I dag fungerar livet bra för henne och barnen, men så har det inte alltid varit. Hur har hon hittat ork och kraft när det varit som tyngst? Och vilka förändringar har lett till att hon är där hon är i dag?

Det krävs motivation och vilja för att förändra ett beteende, men hur gör man om det saknas? Vi träffar Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut, som är expert på motiverande samtal, en metod som kan locka fram den inre drivkraften för förändring.

Ett barn med trotssyndrom, ODD (Oppositional Defiant Disorder), får ofta aggressiva utbrott, accepterar inte gränser och har svårt att följa regler. Det är viktigt att göra något åt, annars riskerar beteendet att bli värre. Vi träffar Linda Andersson, förälder till ett barn med adhd och trotssyndrom samt Maria Helander, psykolog med stor erfarenhet av att ge stöd till familjer. Vad krävs för att bryta mönstret av bråk och trots?

Trotssyndrom, eller ODD (Oppositional Defiant Disorder), är vanligt vid adhd. Ungefär hälften av de barn som har adhd får också diagnosen trotssyndrom. Vad innebär det, och hur skiljer det sig från ”vanlig” trots? Vi pratar med Karin Brocki, professor i psykologi som har stor kunskap om beteendeproblem och adhd.

Hur är det att leva med sensorisk känslighet och vad kan man göra för att orka med vardagen? Vi träffar Hanna Danmo som har autism och Anna Sjölund som är beteendevetare och förälder till ett barn som är intryckskänslig.

Sensorisk känslighet, eller intrycksallergi som det ibland kallas, är vanligt vid autism. Men vad är egentligen intrycksallergi och hur kan det ta sig i uttryck? Vi pratar med Janina Neufeld som forskar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med fokus på annorlunda perception.

Det kan vara kul att dejta men också krävande. Att förstå och tolka andra är inte lätt för någon, än mindre om du har autism. Nu finns det en dejtinghandbok för personer med autism. Vi pratar med författarna och psykologerna Sofia Asplund och Lisa Nordenstam samt Hanna Danmo från Autism Sverige, som testläst boken. Har de knäckt kärlekskoden?

Är det enklare att dejta eller att vara kompis med någon som också har intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller spelar det ingen roll? Och var träffar man kompisar? Hör Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, som båda har lindrig IF, berätta om sina tankar om relationer.

Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Båda flyttade hemifrån för flera år sedan och Sharon bor idag i en servicelägenhet medan Mattias nyligen fått ett förstahandskontrakt. Hör dem berätta hur de får ihop vardagen med eget hushåll och ekonomi, samt vilket stöd som varit hjälpsamt. 

Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har gått i anpassad skola, så kallad särskola hela skolgången. Idag har de sysselsättning via en daglig verksamhet men vägen dit har inte varit smärtfri. Hör dem berätta om krossade yrkesdrömmar och nya möjligheter.

Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Båda hade svårt att acceptera diagnosen, men idag vill de själva sprida information om IF för att hjälpa andra och krossa fördomar. Hör om deras väg till acceptans och hur de ser på funktionsnedsättningen idag.

Det är vanligt att ha svårt med socialt samspel och social ömsesidighet vid autism. Barn med autism kan därför behöva hjälp med att utveckla vänskapsrelationer. Tillsammans med Anna Backman, psykolog och forskare, ska vi prata om vänskap och hur du kan hjälpa barnet med det.

Hur kan man hjälpa barn med autism att få en meningsfull fritid? Är det viktigt att ha aktiviteter utanför hemmet och skolan? Vi pratar med psykologen och forskaren Anna Backman.

Barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd och autism spenderar mer tid vid skärm jämfört med andra unga. Framför allt dataspel lockar. Varför är det så och hur kan man hjälpa sitt barn om skärmen blir ett problem. Vi träffar forskaren Lisa Thorell och Lo Brundell som håller i online spelgrupper för unga med NPF.

Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är inte lika aktiva på nätet som andra ungdomar. Varför är det så? Vi pratar med forskaren Kristin Alfredsson Ågren, som studerat internetanvändning och digital delaktighet bland unga med IF.

Personer med funktionsnedsättning stöter ofta på olika hinder när de ska använda internet. Vi pratar med Stefan Johansson, teknologie doktor, om vad det innebär att stå utanför det digitala samhället och vad som kan göras för att öka delaktigheten.

Internet har öppnat upp helt nya möjligheter samtidigt oroar sig många över utvecklingen. Vad vet vi om hur barn och unga påverkas av att spendera alltmer tid med en skärm? Vi pratar med Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete,som forskat om barn och ungas nätanvändning i över tjugo år.  

Barn med funktionsnedsättning riskerar i högre grad att utsättas för våld än andra barn. Vi träffar Ann Jönsson som är utredare på Socialstyrelsen. Hon arbetar för att öka kunskapen om hur våldet ser ut och hur det kan upptäckas. Viktig kunskap, inte minst för alla som möter barn i sitt yrke.

”Sällsynt mitt i livet” är namnet på samtalsgrupper för vuxna med ett sällsynt hälsotillstånd. Vi träffar Erica Lundström och Karin Högvall från Riksförbundet sällsynta diagnoser som varit med och startat grupperna. Att känna sig annorlunda och att leva ett liv som ständig expert, är exempel på ämnen som tas upp i dem.