Funka Olika Om Funktionsnedsättningar Och Habilitering

Att ha ett vuxet barn med stort stödbehov kan göra det extra svårt att som förälder bli gammal och tänka på när man inte längre finns där. Hur ser oron ut och hur förbereder man sig och sitt barn för denna förändring? Vi pratar med Agneta Blomberg, förälder till 33-åriga Emelie, och psykoterapeuten Camilla Grünbaum.

Hur tar man sig igenom att ens barn dör i ung ålder? Suzanne Runesson, kurator på Lilla Erstagården, stöttar familjer under deras barns sista tid i livet. Anna Linells dotter dog när hon var 16 år. Anna berättar om tiden då och hur hon mår idag.

Hur är det att leva med ett barn som föds svårt sjuk, som kommer att dö ung?  I det här programmet berättar Anna Pella, vars dotter Agnes föddes med en svår hjärnskada, om tiden efter beskedet och hur hon hanterat det genom livet. Läkarna trodde först inte att Agnes skulle överleva. Idag är hon 16 år, men varje förkylning utgör fortfarande ett hot.

I det här programmet ska vi prata om självskadande beteende hos personer med funktionsnedsättning. Gäster är beteendenalytikern Charlotte Scocco och Jimena, som är pedagog på en särskola. Tillsammans har de hjälpt en ungdom som haft stora problem med självskadebeteende.

I det här programmet tar vi upp utagerande beteende. Vad det beror på och vad kan man göra när någon får ett utbrott. Malin, vars son har diagnoserna ahdh och Asperger syndrom har jobbat mycket med det. Det pratar vi om tillsammans med beteendeanalytikern Charlotte Scocco, som hjälper föräldrar och andra när beteendet är för svårt att hantera själv.

Det här programmet tar upp hur livet som vuxen med nedsatt rörelseförmåga kan se ut. Pia Jakobsson och Malvi Romedahl är båda födda med rörelsenedsättning och med dem pratar vi jobb, föräldraskap och annat som hör livet till. Malvi är nybliven förälder och Pia jobbar som socionom och ger råd och stöd till personer med funktionsnedsättning.

Hur kan livet se ut för barn med rörelsenedsättning och vilket stöd kan familjen behöva? Carina Pahl och Fredrik Quistbergh, båda föräldrar till barn med rörelsenedsättning, delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med sjukgymnasten Eva Ormberger Hedman som hjälper barn med rörelsenedsättning och deras familjer. Tips som nämns i programmet > Film med Carinas dotter Meya, från hennes skola > RBU:s skolwebb, En lektion om skolan > Om Frame fotboll på Facebook

Det finns många olika typer av rörelsenedsättning. En del är medfödda, andra uppkommer efter en olycka. I det här programmet lär vi oss mer om rörelsenedsättning tillsammans med Tomas Börsbo, en av Sveriges mest erfarna överläkare på området.  

Många vuxna lider av sömnsvårigheter, inte minst personer med funktionsnedsättning. Åsa Larsen, arbetsterapeut, har utvecklat en sömnskola för patienter med förvärvad hjärnskada. Sömnskolan är särskilt anpassad för personer som har kognitiva svårigheter.  Tips på avslappningsövningar > Mindfulness, Region Örebro län > Stresshantering och sömn på 1177 Vårdguiden Musik:The Parting Glass (Instrumental) av Aussens@iter (c) copyright 2018  Licenserad enligt Creative Commons Attribution (3.0) license. http://dig.ccmixter.org/files/tobias_weber/57892 Ft: Doxent Zsigmond.

Många barn med funktionsnedsättning sover dåligt, men med rätt stöd kan man lära barnet att sova bättre. Vi pratar med psykologen Ulrika Långh och med Jonas Bengtsson som är förälder till Sebastian, som har Asperger syndrom. Sebastian har haft stora problem med sömnen men sover idag bra.

I det här programmet pratar vi om hur man lär barn att bajsa på toaletten. Vi träffar föräldrarna Caroline och Pelle som försöker få sin tolvåriga son med autism och intellektuell funktionsnedsättning, IF, att bli blöjfri. Han kissar på toaletten, men vägrar bajsa utan blöja. Psykologen Bella Berg, specialiserad på toaträning ger tips på vad man kan göra.

Alla barn behöver lära sig att gå på toa, men barn med funktionsnedsättning kan behöva extra hjälp. En del känner inte när de är kissnödiga, andra förstår inte varför man ska gå på toaletten. Men det går att lära sig. I det här programmet pratar vi om kiss med Bella Berg, psykolog och expert på toaträning. 

Kunskapen och förståelsen för funktionsnedsättning ser olika ut beroende på var man kommer ifrån. Vi träffar Rezan Mohammed som tog sig till Sverige från Irak med sin dotter, som idag har diagnoserna intellektuell funktionsnedsättning och cerebral pares.  Hon har fått hjälp av Agneta Siegmeyer och Anna Vedin, logopeder på Habiliteringscenter Järva, vars patienter i huvudsak kommer från länder utanför Europa. Vad är viktigt att tänka på i mötet med de här personerna?

Många barn med funktionsnedsättning möter fördomar och okunskap i skolan, men så behöver det inte vara. Sofia Norström, biträdande rektor för grundsärskolan på Skarpnäcks skola och Elinor Kennerö Tonner, rektor på Källbrinksskolan, berättar hur de arbetar på sina skolor. Hur pratar de med elever och lärare för att skapa en tolerant och trygg miljö som inkluderar alla?

Personer med funktionsnedsättning möter ofta fördomar. Hur påverkar det den egna självbilden och vad kan man säga i sådana situationer? Finns det tillfällen när det är bra att berätta om sin funktionsnedsättning? Vi pratar med psykologen Sara Ytterbrink Nordenskiöld, som har en dold funktionsnedsättning och med landslagsspelaren i kälkhockey Peter Ojala, som efter en olycka blev förlamad från midjan och neråt. 

Att ha förståelse för sin funktionsnedsättning är viktigt både för barn och vuxna, men hur pratar man med ett barn så att det blir begripligt? Och vad behöver barnet veta? Gäster är Lena Sorcini, psykolog på Habiliteringscenter Söderstaden barn, som ger stöd till föräldrar i de här frågorna och Anna, vars son fick diagnosen adhd som femåring. 

Många som drabbas av hjärnskada blir hjärntrötta och känsliga för ljud och ljus. För ett barn kan det vara mycket krävande att klara av skola och sociala aktiviteter. När Alva Strid var sex år diagnostiserades hon med hjärntumör. Hon är idag 17 år och gästar tillsammans med sin mamma, Maria Strid, studion. Hur har Alvas liv påverkats av hjärnskadan och hur är det att vara närstående när ens barn blir svårt sjuk? Marie-Louise Kunkel, specialpedagog, guidar i vad det finns för stöd att få.

Efter en hjärnskada förändras livet. Mental trötthet, kognitiva svårigheter och försämrad motorik är exempel på funktionsnedsättningar hjärnskadan kan leda till. Vi pratar med Tomas och Carina Lundberg. Tomas drabbades av en stroke för tio år sen.  Han var då 46 år, mitt i livet med två små barn. Hur ser hans liv ut idag och på vilket sätt har Carinas tillvaro förändrats? Berit Burström, arbetsterapeut, berättar vad det finns för stöd att få.

En förvärvad hjärnskada är en skada på hjärnan som inte är medfödd. Skadan kan orsakas av exempelvis stroke, hjärntumör eller fallolycka och leder till olika typer av funktionsnedsättningar. Berit Burström och Marie-Louise Kunkel från Hjärnskadecenter berättar hur en hjärnskada påverkar de som drabbas och vad det finns för stöd att få.

Många som får diagnos sent i livet beskriver det som att bitarna äntligen faller på plats. Vi pratar med Jeanette Lilja, 41 år, och Mippe Åman, 30 år, som fick diagnoserna adhd och ADD som vuxna. Det tog ett tag att acceptera, men idag är de tacksamma över den hjälp de fått. För Jeanettes del funkar det mycket bättre med barnen och Mippe vet vad han behöver för att han ska fungera. Lena Westholm, leg. psykolog på Adhd-center och på föräldrastödsprogrammet IPSA, berättar vad det finns för stöd och vad som krävs för att få diagnos som vuxen.  Mer information Adhd-center IPSA Asdforalder.se Adhd-livet - en podd av Jeanette Lilja och Linda Andersson