P1 Dokumentär

Höst på Sergels torg. Narkotikahandeln pågår som vanligt. Madeleine har bestämt sig för att sluta med heroinet. Du kommer aldrig mer se mig här, säger hon. Men en månad senare är hon tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John har just injicerat inne på en toalett på en av lunchrestaurangerna på Klarabergsgatan. ”Heroinet tar allt ifrån dig och ger dig ingenting tillbaka”, säger han. Därnere på Sergels torg går Emma runt med en svart plastsäck med sin pojkväns vinterkläder i. För fyra dagar sedan dog pojkvännen av en överdos. Det är höst på Sergels torg. Narkotikalandet är en serie där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren. Del två och tre av Narkotikalandet sänds 4/1 och 11/1 kl. 15:03 i P1. Programmen sändes första gången 2013.

Ny demokrati startade som ett skämt men med tiden fanns det de som satte skrattet i halsen. När en epedemi av rasistiskt våld drog genom Sverige, stod ledarna Ian Wachtmeister och Bert Karlsson på torgmöten och eldade sin publik med kritik mot invandringen. Kort därpå kollapsade partiet helt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ny demokrati gjorde sig bra i media, tog sig in i riksdagen på hundra dagar och hotade sedan att fälla regeringen Bildt i en tid då räntan rusade upp till 500 procent. Björn Häger som följde partiet för Ekot i början av 1990-talet, berättar om en tankväckande episod i svensk politisk historia, inte helt utan paralleller till idag. Dokumentären sändes första gången 2006.

I Skotten i Göteborg Del 2: Marco byter vi perspektiv till de som vet hur man gör när man skjuter. Marco är dömd tidigare för att ha skjutit en person och 2013 för att ha haft en pistol på sig. Men han visar ingen ånger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marco har varit föremål för samhällsinsatser sedan han gick i åttan. Det har varit LVU-hem, SIS-institutioner och familjehem. Men inget har fått honom att välja bort den kriminella livsstilen. – Det är något fel på det systemet. Helt ärligt, jag ser det mer som att jag blev härdad och förberedd inne på ungdomshemmen för livet som jag levt, säger Marco. I del 2 av Skotten i Göteborg möter vi en som i detalj vet hur man skjuter folk och kommer undan med det. Han förklarar hur majoriteten av skjutningarna med dödlig utgång fortfarande kan vara ouppklarade. Marco säger själv att han inte är inblandad i skjutningarna 2013 och 2014. Men han ger en skrämmande inblick i hur de som skjuter tänker. Han menar till exempel att man inte känner ånger efte

I Skotten i Göteborg hörs offer för de senaste årens många skjutningar i Göteborg. Men Hamza har själv levt ett kriminellt liv där Diskoteksbranden i Backa spelat en avgörande roll i hans liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hamza blev skjuten i ryggen 2013 och svävade mellan liv och död. Men han ser sig inte som ett oskyldigt offer, han har levt ett kriminellt liv till och från sedan 1998. Då hände något som påverkade hans liv dramatiskt: Diskoteksbranden i Backa där 63 ungdomar miste livet. Hamza var en av arrangörerna och sorgen och skulden har funnits med honom sedan dess. I ett unikt program träder ett av offren för de senaste årens många skottlossningar i Göteborg fram och berättar sin historia. Av Karwan Faraj och Kamran Rahimi Hosseini. Om dokumentärmakarnaKarwan Faraj arbetar med ungdomar och 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Karwan är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”Silverpocket” och är en av initiativtagarna till hiphop-kollektivet

- Det jag gör nu är en sorts botgöring. Det har varit svåra år för släkten. Det säger Sture Bergwall, fd Thomas Quick, som efter 23 år på Säter släpptes fri våren 2014. Han är rentvådd, men inte försonad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mannen som neddrogad erkände åtta mord han inte begått och kallades monster och seriemördare ska nu försöka ta sig in i samhället igen. Han möter både medkänsla och motvilja under sin första tid i frihet. Släkten och syskonen försonas med honom och han knyter nya kontakter. Men andra är rädda, det är bland annat svårt att hitta bostad i början. Samtidigt försöker Bergwall hitta rätt i en vardag i frihet. Han promenerar, twittrar, handlar kepsar till förklädnad och formar för kålpudding. Och han blir inlåst och frisläppt än en gång. Sigrid Flensburg har följt Sture Bergwall under hans första halvår i frihet. Har du själv känt att du inte blir accepterad där du bor? Berätta gärna om dina erfarenheter av det i kommentarerna här nedan.

Arash är 15 och ska precis börja på gymnasiet. Livet är hiphop, tjejer och festande. Efter ett halvår på gymnasiet, och ett besök i en av Stockholms källarmoskéer, är han en fullfjädrad islamist. Målet och meningen med livet är att flytta till Medina i Saudiarabien för att studera religion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hör ofta talas om dem, de europeiska ungdomar som blir fanatiskt religiösa. I sin mest extrema form ansluter de sig till militanta islamistiska grupper och deltar i strider och spektakulära avrättningar som sprids på nätet. De spenderar en stor del av sin tid i källarmoskéerna, slutar träffa tjejer och icke muslimska vänner, gräver sig allt djupare ner i religiösa skrifter och debatter. Omgivningen ser dem som framtida jihadister – en del blir det också. Men långt ifrån alla. I "Mohammed tur och retur" får vi följa med en ung svensk kille till tiden då allt började. Från den dagen han för första gången klev in i en källarmoské till uppbrottet. Det är

Korpar är smarta djur. De är också de djur som leker mest. Just leksamheten är en del av svaret på gåtan om hur intelligens utvecklas. En världsnyhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en  av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar. -Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han. Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig. Jag träffade på Mathias Osvath för ett reportage för Studio Ett för några år sedan. När jag insåg hur svårt det är och hur mycket tid det tar att forska på djur, blev jag intresserad av att följa Mathias

Att vara med om sitt eget barns förlossning är en avgörande händelse i en mans liv. Om allt går som det ska blir man pappa och får ansvar för en ny människa, samtidigt är man maktlös inför den smärta och risk som förlossningen innebär, både för mamman och barnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ibland går det inte som planerat, varken i livet i stort eller i förlossningssalen. Sen kommer nästa utmaning. Att skapa en meningsfull relation med sin avkomma. Var lär man sig det? I programmet tar Ambjörn Johansson avstamp i sin egen pappakris och pratar med andra pappor om förlossningsupplevelser,  förväntningar och förvirring. I programmet medverkar bland andra Erik Fichtelius, Gasterosteus aculeatus och en sjöhäst. Pappastrategier sändes första gången 2009.

De står framför spegeln och saknar sitt hår. Men nu ser det ut som att det finns en lösning. Det går ett rykte om en frisör som gör tunnhåriga män glada igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fickan kallas han. Det sägs att det är honom man ska höra av sig till när håret börjar försvinna. Han har hela mobilen full av kontakter under bokstaven H, som i hår. Fickan ordnar nämligen gruppresor där man garanterat får nytt hår. Bara att lägga sig på operationsbordet och genomgå en hårtransplantation. Det är många som vill åka och nu är det dags igen. Kicki Möller följer med.– Det är som att bli halv och sen bli hel igen, förstår du, säger Fickan.– Här [i Istanbul] får du en kinesisk matta. 5 000 hårsäckar på en gång, pang! Du är klar brorsan, ta fram håret, lägg pannbandet och bara gå ut! säger Alberto.Kicki Möller har arbetat för Sveriges Radio sedan 1999 och har tidigare gjort P1 Dokumentären Margit & Bosse - klockan två.

Pia känner sig ensam och ständigt rädd i skolan. Hon rodnar lätt och undviker andra elever. Föräldrarna kan hon inte prata med. I tonåren får hon äntligen kontakt med en vuxen som hon tror sig kunna lita på och som hon vågar anförtro sig åt. När förtroendet utnyttjas av den vuxne mannen får det katastrofala följder. En dokumentär om konsekvenserna av att tysta ner ett övergrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det tar år innan Pia vågar berätta vad som hänt för någon och när hon väl gör det möts hon av tystnad. Föräldrar och myndigheter vill inte höra på henne. Vart hon än vänder sig möts hon av tystnad eller så blir hon avrådd att anmäla. I decennier lever hon med skamkänslor. 40 år efter övergreppet hör hon en dokumentär på radion som får henne att kräva upprättelse, och hon upptäcker att hon inte är mannens enda offer. Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tys

Mentalskötare har stor makt över patienten. Men hur nära får vårdaren komma? Det handlar om patienter vars vårdare gått över gränsen. Denise för en hopplösa kamp för att få upprättelse för det som hon kallar övergrepp och det som ansvariga i vården beskriver som en olämplig relation (Denise heter egentligen något annat). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den prisbelönte journalisten Daniel Velasco fortsätter att granska Vårdsverige. Efter dokumentären om Nora, ”Den fastspända flickan”, kommer nu tre nya dokumentärer i P1: ”Den legitimerade brottslingen”, ”Denises kamp” och ”Kroppen minns”.Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till de tre följande dokumentärerna som handlar om missförhållanden inom vården.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bor

En kirurg kör rattfull på väg till jobbet. En barnläkare misshandlar barn. En psykiater döms för våldtäkt. Vad händer sen? En granskning av vad som hänt i flera fall där vårdpersonal dömts för brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patientsäkerhetslagen skulle höja kravet på legitimerad sjukvårdspersonal. Legitimationen skulle bli ett ”garantibevis” för att vårdaren är en person som allmänheten kan hysa förtroende för. Vårdpersonal skulle därför lättare kunna bli av med legitimationen om de döms för allvarliga brott. Men hur har det gått sedan lagen infördes? Vad krävs för att legitimationen ska återkallas? Och upptäcks alla brottmålsdomar?Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tystnaden.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de in

När renskötaren Per-Ola Blind bestämmer sig för att sluta som renskötare skickar han ett SMS till sin fru det känns som att komma ut ur garderoben. Där Per Ola vuxit upp slutar man inte med renar, man dör ifrån det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag vet inte om jag törs, tänk om jag ångrar mig, säger Per-Ola Blind som de senaste åren alltmer börjat tvivla på om han orkar att fortsätta jobba heltid med renskötsel. Det är tungt och kostar mer än det smakar. Men vågar han bryta med arvet? Familjearvet, att han som äldste sonen fick ta hand om renflocken när pappa dog, och det samiska kulturarvet.  Hans lillebror Nisse var för ung för att ta hand om renarna, nu jobbar i gruvan och tjänar bra med pengar. Renskötseln är mer en livsstil än ett jobb, tycker bröderna. Men numera är det mest en livsstil på deltid. Emil Östlund är journalist och har jobbat på Ekot, P4 Norrbotten, Sameradion och SVT Nordnytt. Renskötaren som la av är hans första dokumentär. På länken här nedan kommer du

Den 1 mars 1986 vaknar Mia Blomgren upp i ett höghus i Biskopsgården och hör på tv att Palme blivit mördad. Nu, 28 år senare går hon runt i samma hus och frågar de som bor där idag om de kommer ihåg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var en man som vi alla ställt våra förhoppningar till, säger den gamla damen som bor högst upp i huset medan mc-mannen några våningar under minns att han utropade att det var skönt ”att de fått den grisen”.     Arkeologen Lina var bara två år och har själv inga minnen av det hela men tycker att 28 år en kort tid i historien. Den unge rumänen har aldrig hört talas om Olof Palme och undrar – Vem är det? Möt några av människorna i höghuset på sommarvädersgatan i Göteborg 28 år efter denna milstolpe i svensk historia i en dokumentär av Mia Blomgren. Programmet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär, Riksteatern och det internationella teaterkompaniet NIE. "Natten den 28 februari – 28 år senare" och teaterföreställningen "Natten den 28 februar

70 år har gått sedan den 21 september 1944 då sovjetiska trupper intog Estlands huvudstad Tallinn. Och medan järnridån delade Europa mitt itu ökade flyktingströmmen över Östersjön till Sverige. Här samlades tiotusentals balter i flyktingläger för att så småningom smälta in i det svenska samhället. Till dem hörde frilansjournalisten Dodo Parikas estniska familj som hyrde rum i en dragig och sliten Saltsjöbadsvilla fylld med estniska flyktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Saltsjöbadsvillan växte Dodo Parikas själv senare upp. När han började undersöka flyktingarnas historia fann han också människor som flytt till Sverige efter krigsslutet och efter flera år i ett krigshärjat Europa. Flyktingsmugglare släppte dem i gummibåtar precis utanför svenska vatten, andra kom via Danmark. Bland dem fanns 83-årige Enn Iliste och Mai Raud-Pähn, 91. Iliste ägnade sitt svenska arbetsliv åt att rita hus till miljonprogrammet och fritiden till att katalogisera sitt liv och sina intressen i oändliga rader

När nu mandatperioden går mot sitt slut är livet helt förändrat för några av de riksdagsledamöter vi följt sedan riksmötets öppnande 2010. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De har tänjt på politikens snäva gränser - medvetet eller omedvetet, planerat eller av vårdslöshet - och fått ta konsekvenserna. En fick ett karriärlyft inte ens han själv trodde var möjligt - eller lämpligt. En annan karriär fick tvärstopp när kvitton i oordning ledde till polisutredning - men ett nytt liv ger hopp. En tredje finns kvar i sitt partis centrum trots att han var mitt i periodens kanske mest pinsamma politiska skandal. Dokumentärserien Riksdagen i P1 avslutas med ett kollektivporträtt på fem av riksdagens ledamöter nu - och då. Vi möter Håkan Juholt, Abir Al-Sahlani, Kew Nordqvist, Anna Kinberg Batra och Kent Ekeroth - i politiken och livet. Och så försöker vi begripa vilket inflytande riksdagen och dess ledamöter egentligen har. En dokumentär av Amanda Glans. Producent: Lars Truedson. Exekutiv producent på Sverig

En mataffär i Hökarängen i södra Stockholm. De oranga skyltarna med lockpriser syns på långt håll. Hit kommer barnfamiljer för att spara några hundralappar varje månad. Och hit kommer folk som åkt långt för att storhandla. Men hit kommer också de som inte har råd att handla någon annanstans. För här finns det allra billigaste. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ola Johnsson, 52, lever på socialbidrag. Det är tjugo år sedan han jobbade. När köttbullarna han köpt för tio kronor och räksalladen han köpt för sju kronor, är slut, brukar han samla pantburkar för att få pengarna att räcka. Ofta skäms han och tycker att folk stirrar. – Man gör ju en tjänst åt samhället genom att samla burkar, men det är ungefär som om man vore någon jävla tiggare. Möt människorna som handlar det allra billigaste i fjärde delen av Sången om Sverige, en dokumentärserie av Randi Mossige-Norheim som samlar på ohörda röster från platser som årets valrörelse aldrig kommer att nå. Randi Mossige-Norheim: Så jobbade jag

5 historier om rättvisa. Var samlas folk på festen? Var hittas troligast ett mordvapen? Och var bråkar vi om jämställdhet? Just det - i köket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kökshistorier är en diskbänksrealistisk serie om Sverige.                                Idén kommer från och är välsignad av de amerikanska indieradioproducenterna  The Kitchen sisters  Rosa Fernandez och Louise Jacobsons jakt på svenska kökshistorier började i en lust att samarbeta och slutade i en annorlunda skildring av Sverige.  Rosa Fernandez är radiojournalist som främst jobbar med längre dokumentära projekt. Hon är utbildad vid Dramatiska Institutet och står bakom serier som Hemliga Kliniken och Livet på hemmet i P1. Hon arbetar också med Tendens, Verkligheten och P3 Dokumentär.  Louise Jacobson är frilansjournalist med en bakgrund på ku

Fem berättelser om överlevnad. Var samlas folk på festen? Var hittas troligast ett mordvapen? Och var bråkar vi om jämställdhet? Just det - i köket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kökshistorier är en diskbänksrealistisk serie om Sverige skapad avradioproducenterna Rosa Fernandez och Louise Jacobson. Idén kommer ifrån och är välsignad av de amerikanska indieradioproducenterna The Kitchen Sisters. Rosa Fernandez och Louise Jacobsons jakt på svenska kökshistorier började i en lust att samarbeta och slutade i en annorlunda skildring av Sverige. Rosa Fernandez är radiojournalist som främst jobbar med längre dokumentära projekt. Hon är utbildad vid Dramatiska Institutet och står bakom serier som Hemliga Kliniken och Livet på hemmet i P1. Hon arbetar också med Tendens, Verkligheten och P3 Dokumentär. Louise Jacobson är frilansjournalist med en bakgrund på kultur- och samhällsredaktioner på tidningar samt radions P1 och P4. Hon är utbildad påJMG och Dramatiska Institutet. För P1 dokumentär har h

Bakom fördragna gardiner finns en fristad mot manliga blickar. En plats för alla kvinnor men särskilt för muslimska kvinnor som bär sjal. Att lära sig simma, är att ge sig själv en plats, en plats i det svenska samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Till simhallen i Vårbygård vallfärdar kvinnor från hela Storstockholm varje söndag för att gå på simläraren Mahvash vattengympapass, för att simträna, basta och dansa i vattnet. Dom flesta kvinnor som kommer hit är stammisar, och den här stunden i veckan är ett tillfälle att träffa vänner och umgås med döttrar och barnbarn, eller bara koppla av. De flesta kvinnorna har sitt ursprung i mellanöstern, Kurdistan, Turkiet eller Nordafrika och är muslimer. För de kvinnor som bär sjal, är det här en av få platser där de kan bada och visa sin kropp. Kvinnosimmet är till för alla kvinnor, och svenskar och muslimer som annars badar på offentliga badplatser väljer att komma hit för stämningens skull. Den är familjär, uppsluppen och hemtrevlig. Men för kvinn