P1 Dokumentär

Skräddaren i Gaza, Farouk Shtewi, kom att bli en slags kommentator i Cecilia Uddéns rapporter. Från deras första möte har hon följt hela hans familj, där den som fyllt 11 år redan upplevt sex krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 30 år har Cecilia Uddén följt skräddaren och hans familjs liv. Från glädjen 1993 då Osloavtalet slöts och palestinier i Gaza firade att de officiellt skulle få en egen stat till en tillvaro som blivit mer inskränkt och isolerad. I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.Ett program från 2023.Reporter: Cecilia UddénProducent: Håkan EngströmSlutmix: Jacob Gustavsson

Israel blev en symbol för den nya människan efter andra världskriget och förintelsen, men i mångas ögon idag rör sig landet längre och längre bort från demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cecilia Uddén möter besvikna sekulära vänsterliberaler som trodde på fredsprocessen och nöjda nationalreligiösa som nu har vunnit striden om Israels själ och herraväldet över nationen.I programmet träffar Cecilia Uddén bl a den välkände film- och tv-regissören Hagai Levi, som säger att det blivit svårt att andas i det nya Israel och hörgerdebattören Irit Lenur som menar att de nya lagarna gör slut på den ateistiska medelklass-vänsterns makt över landet.I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet.I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.Patricias stormatch om WBC-bältetPatricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slu

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande:Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner

Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år och i skolan har Meimi inte varit på flera månader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Produc

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig Ni

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin J

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Malin lider idag av PTSD och ångest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.Ett program av Moa Lichtenstein.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2020.

Ronja och Elliot vill inte bo hos pappa som skriker och är hårdhänt. Orosanmälningarna ramlar in och barnen möter 21 personer från socialtjänsten. Då skriver Ronja ett brev till rätten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två barn i varje klass har någon gång upplevt våld hemma. Om det pågår en vårdnadstvist om barnen är det ännu vanligare. Ronja och Elliot är två av alla barn som lever i en vårdnadstvist, där både de och vuxna larmar om att de mår dåligt av att vara hos ena föräldern men där de som bestämmer inte lyssnar.Ett program av Moa Lichtenstein och Joy KlackenbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 dokumentär Miniserien är gjord 2020.

Elsa är 9 år - hennes föräldrar har tvistat om henne sedan hon föddes. Trots att Elsa skriker högt lyssnar inte vuxenvärlden på var hon vill bo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är också berättelsen om barn generellt, som är med om den typen av vårdnadstvister där det finns uppgifter om våld i hemmet. En berättelse om systemet, som ska vara till för barnens bästa men där metoder saknas för att bedöma om barn far illa. Vad barnen i vårdnadstvister själva vill är inte kartlagt, för domar redovisar inte alltid barnets åsikt och socialtjänsten har ingen skyldighet att följa upp hur det gick för barnen.Ett program av Moa LichtensteinProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 Dokumentär Miniserien är gjord 2020.Föreningen Pappabarn som nämns i programmet bytte i slutet av 2019 namn till Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige.

Även bland läkare och sjuksköterskor finns det de som själva tvekar inför vaccinet, vårdens främsta vapen mot pandemin. Sjuksköterskan Jenny Borsgård i Luleå tvekade inför att ta sprutan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet.Läkare ger legitimitetNågra få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet.Reporter Sigrid Edsenius Producent Ylva Lindgren Slutmix Tor Sigvardsson Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Linda som bor i en liten by i Småland tvekar inför vaccinet. Hon tror att det kan finnas biverkningar på lång sikt. Och när hennes dotter bestämmer sig för att ta sprutan blir hon livrädd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2021 tar de allra flesta vuxna vaccin mot Covid -19. Men några människor tvekar inför att ta sprutan. Tanken på vaccinet mot svininfluensan, att mest äldre personer blir allvarligt sjuka och en misstänksamhet mot myndigheter är något som får mer än var tionde vuxen svensk att avstår från sprutan.– Jag är rädd för vad som ska hända med min kropp, jag är rädd för biverkningarna, säger Linda som bor i en by utanför Högsby i Småland.Vaccinet delar SverigeHur många som vaccinerar sig skiljer sig mellan olika orter. Utbildningsnivå och tilltro till samhället är faktorer som påverkar hur många som vaccinerar sig. I Högsby kommun där Linda bor är andelen vaccinerade jämförelsevis låg. Här är också valdeltagandet lågt – något som kan ses som ett mått på tilltro till samhället.Repo

Anders Sydborg tycker att covidvaccinet är en bluff. Filip tror att vårt samhälle snart kommer att kollapsa. De är två av allt fler som protesterar mot covidvaccin och pandemirestriktioner under 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2021 blir aktivisterna som propagerar mot covidvaccin och restriktioner allt mer högljudda. Tillsammans marscherar New age-influerade alternativmedicinare med antivaxxare och konspirationsteoretiker mot vaccinet och restriktionerna. Snart dyker allt fler nazister upp vid demonstrationerna.  Spretig antivaxx-rörelseCovidvaccinets motståndare är en spretig rörelse som är oense om mycket - men de har flera gemensamma tankar. Det handlar om prepping, samhällets undergång och olika konspirationsteorier om världens ordning och om vaccinet. I miniserien "Ovaccinerad" möter vi aktivister, skeptiker och vårdpersonal som alla är oroliga över en sak: vaccinet. Reporter: Sigrid EdseniusProducent: Ylva LindgrenDenna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Det har kommit in en spion på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som obildbara idioter. Men vad hände med hjärnorna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?Och det visar sig att de som överläk

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver passiv eutanasi berättigad. Hur påverkade hans människosyn vården? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" 

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"?Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mell

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt extra farlig kola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams.Pr

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.S