Musikmagasinet

Vad är en inspelningsstudio för slags rum egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Maurits Carlsson och Per Sunding på retrostudion Tambourine i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid första anblick består en studio av flera rum med anpassad akustik för inspelning av sång och andra instrument, ett mixerrum, och övriga faciliteter med sunkiga kaffebryggare och nedsuttna soffor.I kontrollrummet står mixerbordet, en stor glasruta skiljer rummet från inspelningsrummet, där musikerna försöker göra sitt bästa av den dyra studiotiden.Hela miljön påminner om ett rymdskepp med en konsol. Och snart lyfter vi mot okända galaxer. Det var just den associationen som inspirerade den tyske kompositören och polarvinnaren Karlheinz Stockhausen; i studion fick han oväntat möjlighet att, som han sa, leka gud. Han såg studion som ett laboratorium för ljudets alla dimensioner.Det är också vad många tekniker kan vittna om när de drar i mixerbordets reglar. För en kort stund s

Vad är en inspelningsstudio för slags rum egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Jan Erik Kongshaug, uppfinnaren av fjordjazzsoundet i Rainbow studio, Oslo Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid första anblick består en studio av flera rum med anpassad akustik för inspelning av sång och andra instrument, ett mixerrum, och övriga faciliteter med sunkiga kaffebryggare och nedsuttna soffor.I kontrollrummet står mixerbordet, en stor glasruta skiljer rummet från inspelningsrummet, där musikerna försöker göra sitt bästa av den dyra studiotiden.Hela miljön påminner om ett rymdskepp med en konsol. Och snart lyfter vi mot okända galaxer. Det var just den associationen som inspirerade den tyske kompositören och polarvinnaren Karlheinz Stockhausen; i studion fick han oväntat möjlighet att, som han sa, leka gud. Han såg studion som ett laboratorium för ljudets alla dimensioner.Det är också vad många tekniker kan vittna om när de drar i mixerbordets reglar. För en kort

Vad är en inspelningsstudio för slags rum egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Vi träffar Anders Lind, skaparen av legendariska Silence Studio i Koppom, Värmland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid första anblick består en studio av flera rum med anpassad akustik för inspelning av sång och andra instrument, ett mixerrum, och övriga faciliteter med sunkiga kaffebryggare och nedsuttna soffor.I kontrollrumet står mixerbordet, en stor glasruta skiljer rummet från inspelningsrummet, där musikerna försöker göra sitt bästa av den dyra studiotiden.Hela miljön påminner om ett rymdskepp med en konsol. Och snart lyfter vi mot okända galaxer. Det var just den associationen som inspirerade den tyske kompositören och polarvinnaren Karlheinz Stockhausen; i studion fick han oväntat möjlighet att, som han sa, leka gud. Han såg studion som ett laboratorium för ljudets alla dimensioner.Det är också vad många tekniker kan vittna om när de drar i mixerbordets reglar. För en kort stu

Vad är en inspelningsstudio för slags rum egentligen? Vilka ideal driver studioteknikerna, klangregissörerna? Träffa Lennart Östlund, en av hjärnorna bakom Polar Studio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid första anblick består en studio av flera rum med anpassad akustik för inspelning av sång och andra instrument, ett mixerrum, och övriga faciliteter med sunkiga kaffebryggare och nedsuttna soffor.I kontrollrummet står mixerbordet, en stor glasruta skiljer rummet från inspelningsrummet, där musikerna försöker göra sitt bästa av den dyra studiotiden.Hela miljön påminner om ett rymdskepp med en konsol. Och snart lyfter vi mot okända galaxer. Det var just den associationen som inspirerade den tyske kompositören och polarvinnaren Karlheinz Stockhausen; i studion fick han oväntat möjlighet att, som han sa, leka gud. Han såg studion som ett laboratorium för ljudets alla dimensioner.Det är också vad många tekniker kan vittna om när de drar i mixerbordets reglar. För en kort stund styr de något som är

Pukslaget följer med när en indisk tablatrumma tar sig an de västerländska musiktraditionerna. Ett tidens experiment där öst möter väst och olika musiktraditioner konfronteras med varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klockan är tre på en lördag eftermiddag. Framme vid koret sitter den indiska tablaspelaren Suranjana Ghosh med benen i kors framför sina tablatrummor i sin vackra sari i rött och guld.Suranjana Ghosh är en av Indien enda kvinnliga tablaspelare och också en av världens allra bästa. När hon kom hit till Sverige gick hennes dröm i uppfyllelse; att få spela med musiker från alla möjliga changrer. Hennes tanke är att man kan hitta djupare in i musiken genom att öppna upp mellan stilarna. På så sätt kan hon komma nära rötterna och själva essensen i vad musik är.I femte och sista avsnittet av serien Pukslaget har vi kommit till ett världsunikt möte;  Suranjana ska tillsammans med organisten Andrew Canning spela ett program för tabla och orgel, ett program där öst och väst möts o

Pukslaget tar sig upp bland lövverken. Det handlar om slagverkskonserten Baron in the Trees, en berättelse som ger perspektiv på slagverkets speciella möjligheter och begränsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För femton år sedan skrev tonsättaren Britta Byström och slagverkaren Mika Takehara en slagverkskonsert tillsammans. I samarbetet uppstår en speciell närhet och arbetet kom att betyda mycket för dem båda.- Brittas liv sjunker ner i mitt, allting med både hennes liv och hennes musik, berättar Mika.- Många säger att konserten låter japansk, säger Britta. Jag tror att det är Mikas bakgrund som japanska som påverkat musiken omedvetet.I Japan skrevs mycket av 1900-talets mest betydande repertoar för slagverk och i programmet får vi Mikas personliga perspektiv på de japanska tankevärldarna. Vi hör om begreppet ma och tomheten mellan två toner, den djupa enkelheten hos en tekopp och hur dessa idétraditioner verkar på ett djupt plan i Mikas konstnärskap. Britta berättar om hur hon som orkes

I det tredje avsnittet söker Pukslaget efter frihet och förlösning tillsammans med slagverkaren och tonsättaren Magdalena Meitzner som visar oss hur slagverket talar till vårt undermedvetna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Symbolik är något som hänger tätt samman med slagverksmusiken genom tiderna och Magdalena Meitzner reflekterar kring hur nutida slagverksmusik kan kopplas ihop med psykologen Carl Gustav Jungs idéer om hur symboler påverkar vårt undermedvetna. Programmet drar en linje mellan Berlioz användning av kyrkklockor,  Sjostakovitjs innovativa gestaltning av ett poptrumset till Magdalenas egna stycken där hon använder till exempel knivar.  Med utgångspunkt i medeltidens tarotkort skapar Magdalena musik som kan ses som en sorts ljudritualer. Med som grupp Hidden Mother framför hon bland annat tarotkorten Översteprästinnan och Rättvisan i en helhetsupplevelse som låter den musikaliska och visuella upplevelsen smälta samman.

De utvecklade slagverkets position, de uruppförde hundratals verk och de grälade om trumstockar. Men nu packar de ner instrumenten. Pukslaget följde med på en sista stund i Kroumata-nästet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi befinner oss på den gamla stumfilmsbiografen Capitol i Stockholm, där slagverksgruppen Kroumata under många år haft sitt näste. Nu slutför de sitt värv och packar ner instrumenten och därmed går en revolutionerande era i graven.När Kroumata kom in på scenen var slagverket ett instrument utan historia, ett outforskat landskap. Men någonting låg i luften. I USA hade John Cage börjat experimentera med slagverket på 40 och 50-talet och i slutet  av 70-talet kunde man känna hur det skälvde det i marken. Kroumata tog sig an att förändra slagverkets åsidosatta position: de uruppförde hundratals verk av nutida tonsättare och utvecklade en slagverksrepertoar när det knappt fanns någon. Här på Capitol övernattade tonsättare i sovsäck för att kunna helt gå in slagverkets värld och

Vi lyssnar på den västerländska musikhistorien från 1600-talet till idag ur ett slagverksperspektiv. I första programmet reser vi med tonsättaren Torbjörn Grass till Bergslagens gruvor och järnverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Torbjörn Grass är en berättare av Bergslagens historia. Hans kompositioner och installationer kretsar kring de gamla industrierna som idag är döda. Han fascineras av dem som slitit och släpat på dessa platser i de gamla järnverken och i gruvorna, de som drömt och tänkt i mörkret under jorden, eller nästan bränts upp av de brinnande ugnarna i järnverket. Ofta går han omkring med trumpinnar och trumstockar och slår på allting som han ser för att se om han hittar någon klang som han tycker låter spännande. Han hittar skovlar, järnrör, kugghjul, gamla industriredskap som ingen knappt vet vad de använts till längre med som ger intressanta klanger. Och när de gamla verktygen hamnar i finrummen, i konsertsalen eller kyrkan så blir de rörande och sårbara på ett sätt som kan va

Från Europa: Saxofonisten Gabor Bolla flydde från Ungern, organisten Eva Jensen flydde från Polen och tonsättaren Edina Hadziselimovic flydde från Bosnien. Femte programmet av fem av Birgitta Tollan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Birgitta Tollans serie Flyktens musik möter vi idag tre musiker som flytt från centraleuropa. Alla hamnade i Köpenhamn. Organisten, teologen och författaren Eva Maria Jensen blev utslängd ur Kraków i Polen efter en intensiv antisemitisk kampanj 1968-69.Sammanlagt 20 000, av Polens då 25 000, judar lämnade Polen efter det att polska kommunistpartiet, under ledning av Wladyslaw Gomulka initierade kampanjen mot de som kallades ”femtekolonnare”, ”sionister” och ”kosmopoliter”. Tusentals människor med judiskt påbrå avskedades från sina arbeten, fråntogs studieplatser och somliga åtalades för uppdiktade brott. Regeringen förkunnade att de kunde lämna landet och flytta till Israel på villkoret att de avsade sig sitt polska medborgarskap.Eva Maria Jensen 

Möt sazspelaren och sångerskan Nadine Al Khalidi som flytt från Irak och oudspelaren Maher Mahmoud som flytt från Syrien. Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden.De två professionella musiker vi skall möta idag har flytt från krig och brott mot mänskliga rättigheter. Båda har personliga erfarenheter av de två diktatorer vars gärningar gjorde att de valde att fly: Bashar al-Assad i Syrien och Saddam Hussein i Irak. Trots detta har de lyckats skapa en musikalisk karriär och en dräglig tillvaro i sina nya hemländer, där den egna musiken har fått en central plats i livet. Båda upplevde ”a point of no return” i sina urprungsländer. Det var då de tog sitt beslut att fly.Maher Mahmoud spelar det traditionella instrumentet oud, en bandlös korthalsluta med sex strängar. Från börj

Möt sazspelaren och sångerskan Mizgin som flytt från turkiska Kurdistan och tablaspelaren Mirwais Fedai som flytt från Afghanistan. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett år gammal flyr tablaspelaren Mirwais Fedai med sina unga föräldrar från Afghanistan. Orsaken är att Sovjetunionen har invaderat deras hemland. Pappan har en hög befattning inom afghanska säkerhetstjänsten och hotas av likvidering. De säljer allt de har i Afghanistan och går till fots från huvudstaden Kabul till Jalalabad. De rider på åsna genom bergen till Pakistan. Slutligen hamnar de i  Köpenhamn.- Jag blir starkt berörd när jag tänker på deras smärtsamma historia, som liksom har satt sig i ryggraden på mig, berättar Mirwais, som förstås inget minns från flykten. Allting var farligt och osäkert. Min mor kunde ha blivit våldtagen, eller vi kunde ha blivit mördade av de landsvägsmördare som härjade.På några månader lärde sig föräldrarna danska och kämpade sig till ett drägligt liv

Violinisten Ludmila Spektor flydde 1978 från den starka antisemitismen i sovjetrepubliken Ukraina. Tyska nazister avrättade hennes farmor Berta Lea och 33 770 andra judar i Babij Jar 1941. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Violinisten Ludmila Spektor flyr 1978 från Kiev i Ukraina, som då tillhör Sovjetunionen. Hon flyr till Köpenhamn med sin man och sin treåriga dotter Milena och hon flyr med anledning av den starka antisemitismen i sitt hemland. Ett par år senare blir hon fastanställd i Danmarks Radios Symfoniorkester. Hon stannar där i 34 år, tills hon pensioneras. 2014 ger Ludmila Spektor ut sin självbiografi Emigrant på livstid.Ludmila Spektor föds 1952 i Kiev. Både mor och far är judar. Sin högre musikutbildning får hon i Moskva.Året är 1941 - mer än tio år innan Ludmila Spektor föds. Det är en vacker septemberdag och Ludmilas farmor Berta Lea är ensam i sin lägenhet i Kiev. Plötsligt stormas dörren och in stövlar SS Einsatzkommando och tvingar Berta Lea att följa med. De tyska nazisterna för

Tre musiker som flytt Syrien och Iran: cellisten Bashar Sharifa, Daff-spelaren Shohreh Shahrzad och kontrabasisten och kamanchehspelaren Kamran Nadali. Första programmet av fem av Birgitta Tollan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Musikmagasinets nya programserie heter Flyktens musik!   Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden.   I fem program skall vi möta några av dessa, musikbärare, från länder som Syrien, Iran, Irak, Kurdistan, Ungern, Afghanistan, Bosnien, Polen och Ukraina.Cellisten Bashar Sharifa är 37 år och utbildade sig på musikkonservatoriet i Aleppo i Syrien i både klassisk orientalisk musik och västerländsk klassisk musik. Han spelade i TV, på operahus och turnerade över stora delar av världen.Innan striderna i Syrien bröt ut var den blomstrande storstaden i norr, Aleppo, Syriens ekonomiska centrum.   Sedan

Vilka är kopplingarna mellan ormar och musik? Varför är ormen djurens percussionist? Är skallerormen en levande kastanjett? Hur blev ormen en symbol för ondska? Och dansar ormtjusaren med sin kobra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ormar och religion har en märklig musikalisk relation. Vad symboliserar ormen egentligen genom konsthistorien? Museipedagogen Janine Seldenthuis berättar om kopplingen mellan konstnären Hieronymus Bosch och hårdrocksbandet Iron Maiden. Är ormen verkligen en bra symbol för ondska – eller har vi mobbat ormen när vi givit den rollen som djävulen?Och vad har Joseph Hayden med ormar att göra? Zoologen Sverre Sjölander avslöjar om ormens musikaliska klangvärld och varför ormarna flyr från Moder jords eget pukslag.Vi mellanlandar även hos ormtjusarna på en gata i Jaipur, Indien, för kobrornas hotdans. Säsongsavslutning på författaren Jesper Tillbergs serie, om den otämjda relationen mellan djur och musik. I det här avsnittet hör du musik av bland andra Jo

Hunden människans musikaliska vän. Men hur kommer det sig att de är så tonsäkra? Vilken musik är bäst om hunden själv får välja? Och hur låter saknaden efter en älskad hund? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våra lurviga vänner har jobbat hårt, både som räddningshundar och som metaforer i musiken. Hundarna själva är tonsäkra sångare. Men vilken musik gillar de – egentligen? Vad säger forskningen? Teologen Per Jensen avslöjar hur du får din hund lugn – via ljud. Körsångaren Birgitta Marking berättar hur hon dansar med sin älskade dvärgsnauzer, men också hur Dogge ville sjunga duett när hon repeterade. Och varför musik var så viktigt när Dogge dog. Artisten Johan Hedberg använder gärna djur som symboler i sin musik, och hunden säger mer om oss människor än man kan tro. Där tassar Johan i samma hundspår som kollegerna Beethoven, Chopin och Paul McCartney. Detta är del 6 av 7 i en serie av författaren Jesper Tillberg, om den otämjda relationen mellan djur och musik. I det här avsn

Fåglarna är naturens sopraner. Men varför sjunger de? På vilket sätt har näktergalen inspirerat hiphopens rap battles"? Och varför har så många sånger om den oskyldiga koltrasten blivit storpolitik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fåglarna är djurens musikaliska sopraner med fixstjärnor som både bofink och lövsångare. För artisten Anna Järvinen har koltrasten en magisk betydelse, både i sitt liv och som kompositör. Vad handlar hennes klassiska sång ”Koltrast" om? Zoologen Sverre Sjölander ser likheter mellan fåglarnas musikaliska ”rap battles” i storskogen och hiphopens dueller i södra Bronx. Hur då? Men allt är inte frid och fröjd på fåglarnas musikscen, där ljudföroreningarna ökar. Vad säger – eller sjunger – fåglarna om allt buller? Detta är del 5 av 7 i en serie av författaren Jesper Tillberg, om den otämjda relationen mellan djur och musik. I programmet hör du musik av bland andra Nat King Cole, Beatles, J.S. Bach, Etta Jones, Grand Master Flash, Norah Jones,

Hur kan musiken lura domarna när du tävlar dressyr? Varför använde Bob Dylan just hästen som symbol i sitt musikaliska självporträtt? Och hur påverkades jazzmusikern Anders Widmark av hästens hovar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hästen har använts som dragdjur, riddjur – och som symbol i musikhistorien. Där har den ridit rakt in i våra hjärtan. Samtidigt har musiken skrittat in i hästens egen värld, in i ridsporten. Tävlingsryttaren och körsångaren Fanny Söderberg berättar hur musiken viktig musiken är för samspelet med hennes häst. Lee Cassö sadlade om från musikchef i nöjeslivet till att skapa musik åt bland annat landslaget i dressyr. Hon avslöjar hur rätt musik rent av kan lura domarna. Jazzmusikern Anders Widmark red som ung, nyligen kom han ut med albumet "Horses on the run". Vad symboliserar hästen i hans musik? Och varför använde Bob Dylan just hästen som metafor för sitt musikaliska självporträtt? Detta är del 3 i serien "Musikens menageri", där författaren Jesper Tillberg

Musik består av ljudvågor och artister har genom musikhistorien mer än gärna inspirerats av vågorna i det stora blå, av vattnets varelser. Vad säger musikens fiskar om oss människor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I serien "Musikens menageri" undersöker författaren Jesper Tillberg djurens påverkan på musiken och musikens betydelse hos djuren. I del 2, ”Toner från det stora blå", besöker vi vattnets varelser. Musikern Johan Hedberg spelade in en sång om pirayor – vad säger den blodtörstiga fisken om att vara människa? Och varför är delfinen pirayans musikaliska motsats? Och har John Williams berömda musik till filmen "Hajen" rent av gjort oss ännu mer rädda för hajar? Surfaren Ulrika Lindberg berättar hur det är att ligga på en bräda i Australiens hajrika vatten – och hur musiken räddar henne. Zoologen Sverre Sjölander avslöjar hur musik används för att hålla hajar borta och vad som händer när en haj får höra musiken från filmen "Hajen".Du hör musik av bland andra Claude Debussy, Nick Cav

På vilket sätt är spindlar kompositörer? Och varför inspireras kompositörer så ofta av just bin och humlor? Ett program om djurens påverkan på musiken och musikens betydelse i djurvärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I serien "Musikens menageri" undersöker författaren Jesper Tillberg förhållandet mellan djur och musik. I första delen ”Surr på liv och död" besöker vi insekternas värld och blomsterängens orkesterdike. Författaren Joachim Petersson avslöjar hur viktig musiken är för honom som biodlare – och för hans bin. Zoologen Sverre Sjölander förklarar hur spindeln tar ton, medan spindelfobikern Cia Marking-Ramström berättar hur det är att fångas av rädslans svarta toner, och hur spindelskräcken låter. Du hör musik av bland andra Albert Roussel, Joseph Holbrooke, David Sylvian, Ralph Vaughan Williams, Nicolai Rimsky-Korsakov och The Cure.