Syjuntan

Det är rea på handgjort. Virkade dukar och broderade bonader säljs för en femma på loppis. Är alla de där arbetstimmarna bara förspilld kvinnokraft eller betyder de nånting mer? Sista delen av Syjuntan handlar om hatkärleksförhållandet mellan syjuntan och kvinnokampen. Har juntan varit ett sätt att mötas, diskutera och skaffa sig inflytande eller har handarbetet i själva verket fördröjt kvinnofrigörelsen? Det är som att ha systrar, säger Britta Englund, som regelbundet sen 70 år tillbaka träffar sina juntasystrar i Bredsand. Från början var de åtta, nu är det bara fyra kvar. Dokumentärfilmaren Nahid Persson Servestani berättar om sin revolutionära syförening i Iran och kvinnohistorikern Louise Waldén förklarar varför handarbete var så laddat inom Grupp 8 när det för dagens feminister snarare är ett redskap i kampen. Och hör My Lennerstsad som driver bloggen Slöjdmanifesto.

Riktiga män stickar inte, säger Tommy Nyberg. Han är en av Sveriges få manliga textilslöjdlärare men vågar inte ta upp sin stickning på spårvagnen. Syjuntan och manligheten handlar om en syssla som är tabu - för männen. Vi lever i världens mest jämställda land men män som handarbetar känner ändå att de måste smussla. Vi hör vänsterpartisten Johan Lönnroth, som väckte både ilska och beundran när han tog med virkningen in i de politiska rummen. Men inom skidvärlden är det kult för män att virka. Adam Forsberg upptäckte virkningen när han hängde med ett skidgäng i Alperna. Vad är det egentligen som gör män och handarbete till en sån känslig kombination? Genusvetaren Dag Balkmar reder ut begreppen.

Det finns de som menar att handarbete kan rädda världen från en miljökatastrof. Syjuntan Recycle handlar om det politiska i att göra själv istället för att köpa. Om de som gör nytt av gammalt, lagar strumpor och köper tyg på second hand. För Lisa och Jonatan Malm är gör det själv-vågen mer än bara en trend. Den är ett helt livsprojekt. De bor på en 1800-talsgård utanför Fengerfors, fyra mil från Åmål och än har de inte köpt ett enda nytt plagg till lilla Hilma, 6 månader. Idag är det något fint att vara en sån som gör själv", säger Niclas Flink, hemslöjdskonsulent och en av personerna bakom utställningensom på Jönköpings länsmuseum. Elina Holmgren från berättar om en halvt bortglömd konst - att lappa och laga. Och så pratar vi med den brittiska designern Amy Twigger Holroyd, vars företagsidé går ut på att få folk att konsumera mindre.

Varje stick upp och ner med nålen var en bearbetning. Det var jag och broderiet, vi blev som ett, säger Inger Marianne Ödlund. För henne blev vägen tillbaka från utbrändheten något oväntad - hon tog fram nål och tråd och broderade en tavla föreställande sina två chefer, med texten "Tig och lyd!". Hon broderade sig ur sin livskris. Syjuntan och trösten handlar om handarbete som överlevnadsstrategi. Om hur ilska och sorg kan gå rakt ut i en nål och sedan försvinna. Om hur en monoton stickning kan skapa lugn i kaos. Och om vikten av att få tid. "I vår jäktade tid är det finaste jag kan ge dig ett par vantar", säger Erika Åberg, verksamhetsledare på hantverksgården Skogsbo. Kvinnohistorikern Louise Waldén diskuterar kvinnans rätt att dra sig undan och vara ifred med sitt. Och så pratar vi med Joe Wilcox, en av arrangörerna bakom en särskild stickretreat - för män.

Syjuntan synar en syssla med låg status som blivit revolutionär. I det första programmet av fem möter vi de som brinner - aktivisterna, som tröttnat på att göra fint och följa mönster. Som vill något mer. Maska för maska kan vi förändra världen", skriver den amerikanska konstnären och handarbetsaktivisten Lisa Anne Auerbach på sin blogg. Hon blev världskänd för sina "body count mittens", dödstalsvantar, som kritiserade USA:s krig i Irak. I Syjuntan Brinner förklarar hon varför hon tycker att en stickad tröja har större tyngd än en t-shirt. Vi träffar Helena Karlsson, 56 år, som lät sitt ursinne gå ut över en lyktstolpe i sitt radhusområde och så följer vi med på gerillastickning i julruschens Stockholm. Frida Engström, redaktör på tidskriften Hemslöjden, berättar varför den här rörelsen vuxit sig starkt just nu. Och Stina Nilsson förklarar varför hon tycker att stick- och virkcaféer är den perfekta platsen att ifrågasätta normer.