Teologiska Rummet

Lasse Dencik, professor i socialpsykologi, och DN:s utrikeskorrespondent Nathan Shachar samtalar om varför religion är bränsle i så många väpnade konflikter världen över. Många – kanske de flesta - av världens väpnade konflikter, terrordåd och våldshandlingar har nåt med religion att göra. Samtidigt predikar inte minst de tre abrahamitiska religionerna - som präglat västvärlden och mellanöstern - barmhärtighet, medkänsla och fredlighet, inte bara med den egna gruppen, utan också gentemot andra. Så vad gör att religion är bränsle i konflikthärdarna? Är det religionerna själva som är problemet, eller är det människors religiositet? Medverkande är Lasse Dencik, professor i socialpsykologi och Nathan Shachar, utrikeskorrespondent på DN. Producent och programledare Peter Sandberg

Påven har nu på kort tid gett två stora intervjuer där han "öppenhjärtligt" berättar om sin syn på känsliga frågor inom Katolska kyrkan. Ulf Jonsson, jesuitpater, Madeleine Fredell, dominikansyster och Erik Helmerson, ledarskribent i DN, analyserar och tolkar hur Påvens kommande reformer kan se ut. Först den 19 september i den jesuitiska tidskriften La Civiltá Cattolica och sen 1 oktober i den italienska tidning La Rebubblica - i två långa intervjuer berättar Påven Franciskus om sig själv och sin syn på känsliga frågor inom Katolska Kyrkan. Homosexualitet, skilsmässor, kvinnans roll och om hur kyrkan bör ändra sin attityd mot dem som "haft skäl" att vända sig bort från kyrkan. I ett nyinsatt Teologiska Rummet diskuterar Ulf Jonsson, jesuitpater, Madeleine Fredell, dominikansyster och Erik Helmerson, ledarskribent i DN vad denna Påvens frimodighet betyder. Programledare och producent Peter Sandberg.

Madeleine Fredell, dominikansyster och katolikerna Ritva Jakobsson och Örjan Ekman diskuterar Andra vatikankonciliet i Rom och hur kyrkan förändrades av reformarbetet. 1962 samlades nästan 2 500 katolska kyrkopotentater i Rom för att delta i ett koncilium anordnat av påven Johannes XXIII. Målet var att reformera, uppdatera och sprida ljus i kyrkan efter en lång mörk period under första halvan av 1900-talet. Johannes XXIII var tänkt att bli en ”mellanpåve” men blev i stället den som initierade den stora omdaningen av Katolska kyrkan. Just nu pågår 50-årsjubileet av konciliet och det är tid att se händelserna i backspegeln. Hur gick det till, vad beslutades och hur har kyrkan utvecklats efteråt? Medverkande är Madeleine Fredell, dominikansyster, Ritva Jakobsson, katolik sedan 1954 och Örjan Ekman, katolik som arbetade i Italien under konciliet.   Programledare och producent Peter Sandberg Boktips: Dagbok från Rom av Gunnel Vallquist.

Elena Namli, professor i teologisk etik och Muhammad Fazlhashemi, professor i islamsk teologi och filosofi diskuterar kring hur Sharia ska tolkas och om lagarna är kompatibla med mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter beskrivs ibland som ett västerländskt imperialistiskt projekt för att göra liberala värderingar universellt giltiga. Betyder det att muslimsk sharialagstiftning är inkompatibel med mänskliga rättigheter? Ja, säger de människorättsaktivister som ser den liberala modellen som enda vägen till frihet. Nej, säger många muslimska teologer som tar strid för att Sharia ska kunna nytolkas utifrån moderna muslimska samhällens behov. Medverkande: Elena Namli, professor i teologisk etik och Muhammad Fazlhashemi, professor i islamsk teologi och filosofi. Programledare och producent Peter Sandberg.

Ola Sigurdsson, teolog, och Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, samtalar om förhållandet mellan religion och humor. Programledare och producent Peter Sandberg.  Att skämta om religion är tacksamt. Moraliskt uppblåsta företrädare för kyrkor går lätt att driva med. Men är det sant att religiösa människor – och hela religioner – är helt humorbefriade? Det finns gott om exempel på att religion kan vara både rolig och innehålla ett mått av ironisk självdistans. Även i en religiös urkund som Bibeln går det att hitta gycklande berättelser med en satirisk udd. Gäster är Ola Sigurdsson, teolog och föreståndare för Centrum för kultur o hälsa vid Göteborgs universitet och Stefan Eklund, chefredaktör för Borås Tidning. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: 52 samtal med en terrier av Stefan Eklund

Samtal om hur den kristna försoningstanken kan tolkas och hur den inspirerat försonings- och sanningkommissioner i vår tid. Med Mattias Martinsson, professor i systematisk teologi, Teresa Callewaert, präst och doktorand i teologisk etik och Bengt Kristensson-Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning, som också ägnat sig åt teologi. Programledare och producent: Peter Sandberg. I modern tid har vi sett ett antal försonings- och sanningskommissioner, i bland annat Sydafrika, Rwanda och forna Jugoslavien. Försoningstanken är också central i kristendomen, även om den aldrig slagits fast i något koncilium (som lärorna om treenigheten och inkarnationen). Teologiskt bottnar försoningstanken i människans brustna relation till Gud och hur vi genom Jesus fått förlåtelse för våra synder.

Världens katoliker har fått en ny påve. Han heter Jorge Mario Bergoglio och har i sitt nya ämbete tagit sig namnet Franciskus. Men vem är han, vad står han för och vilka konfliktfrågor kommer han ställas inför när han slår dig ner på den Heliga stolen. Ulf Jonsson, jesuitpater, Madeleine Fredell, dominikansyster och Örjan Ekman, som arbetar aktivt med eukemeniska frågor, samtalar kring den nya påven. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur blir man som syndig människa rättfärdiggjord? Frågan var för Martin Luther och hans reformerta rörelse den mest centrala. Luther menade att den syndiga människan är skild från Gud och kan inte rättfärdiggöras av egen kraft. Bara av guds nåd blir människan rättfärdiggjord, inte för sin egen skull, utan för Kristus skull. Vi blickar tillbaka på den tid då frågan var som mest brännande och på hur rättfärdiggörelsen betraktas idag. Medverkande: Thomas Ekstrand, universitetslektor i systematisk teologi, Elena Namli professor i teologisk etik och Ulf Jonsson, jesuitpater och doktor i religionsfilosofi. Programledare och producent Peter Sandberg

söndag 18 november 17.00 i P1 (repris fredag 23 november 21.03) Och inom dem alla öppnade sig valv efter valv oändligt. Tomas Tranströmers älskade dikt Romanska bågar får läsaren att känna sig både större och betydligt djupare som människa. Dikterna har lästs från otaliga predikstolar och är en ovärderlig skatt för den andlige sökaren. Tranströmer själv värjer sig för att katigoriseras religiöst, ändå är det många som läser honom som en modern mystiker. I veckans Teologiska Rummet bläddrar vi i hans samlade verk och läser från vältummad sidor som väcker anden till liv. Medverkande är Owe Wiström, religionspsykolog, Marie Lundquist, poet och Claes-Bertil Ytterberg, tidigare biskop i Västerås stift. Programledare och producent Peter Sandberg

söndag 11 november 17:00 i P1 (repris fredag 16 november 21:03) Religion bygger på känslor, politik måste bygga på förnuftet. Så har det låtit sedan franska revolutionen och fram till våra dagar. Att religionen placerats i en privat sfär och att politiken styr det offentliga har varit idealet i de sekulära välfärdstater som byggts med förnuft och vetenskaplig rationalitet som ledstjärnor. Men i dagens post-sekulära samhälle är religionen åter på väg att få en politisk roll. Så vad betyder det om teologin får större plats i politiken och hur påverkas de värderingar som styr vårt förhållande till omvärlden? Medverkans: Elena Namli, Professor i teologisk etik, Muhammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria och Mattias Martinsson, professor i systematisk teologi. Programledare och producent Peter Sandberg Boktips: Vems islam? Av Mohammad Fazlhashemi

söndag 4 november 17:00 i P1 (repris fredag 9 november 21:03) De höll fast vid apostlarnas undervisning, vid brödbrytelsen och bönerna, de hade allting gemensamt, de sålde allt vad de ägde och delade med sig. Apostlagärningarnas beskrivning av den urkristna församlingen är förebilden för kristet klosterliv. Men vad innebär det att leva som nunna, att försöka efterlikna Jesus i fattigdom, ödmjukhet och förtröstan till Gud. Ett liv utan personligt ägande och i en livslång gemenskap med människor man inte valt själv, kräver en stark övertygelse. Tre nunnor från två kloster och en kommunitet berättar om sin sina livsval och en vardag inte sällan full av humor. Medverkande: Moder Karin från Birgittasystrarnas kloster i Vadstena, syster Katarina från Mariadöttrarnas Heliga hjärtas kloster i Omberg och syster Madeleine, dominikansyster från Stockholm. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: I kyrkans mitt - kloster ordnar kongregationer av Catharina Broomé Klosterliv i Sverige av Lars Hillås

Söndag 6 maj 17.00 (repris fredag 11 maj 21.03) Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. De välkända orden från Paulus pekar på människans öde i den kristna läran. Hur vi än vrider och vänder oss är vi syndare och ska dö. Men Jesus dog ju på korset för våra synder, skulle vi inte därmed dra ett streck över gamle Adam och börja om från början igen med Gud? Gäster: Eva-Lotta Grantén, etikforskare och präst i lunds stift, Elena Namli, professor i teologisk etik och Mattias Martinsson, professor i systematisk teologi, båda vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg Boktips: Utanför paradiset av Eva-Lotta Grantén (kommer ut i höst)

söndag 29 april 17.00 i P1 (repris fredag 4 maj 21.03 Religionspsykologi som forskningsområde fick ett genombrott först i början av 1900-talet. Idag är det ett ämnesområde som samlar mängder av studenter, det finns en diger litteratur, tidskrifter och man samlas till internationella konferenser. Boken Den religiösa människan har varit ett standardverk inom svensk religionspsykologi ända sedan den kom ut 1984. Författarna Owe Wikström och Antoon Geels samtalar om vad som skiljer religionspsykologin den från andra specialområden inom psykologin. Och om man kan svara på frågan om när religion är en konstruktiv kraft och när den blir destruktiv? Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Den Religiösa människan av Owe Wikström och Antoon Geels Inspiration till religionspsykologin (antologi under redaktion av Valerie deMarinis, Owe Wikström och Önver Cetrez)

Söndag 22 april 17.00 i P1 (repris fredag 27 april 21.03) Bröd och vin blir kött och blod. Nattvardens förvandlingsakt är något som skapat konflikter mellan den Katolska och den Lutherska kyrkan. På vilket sätt är Jesus egentligen närvarande i brödet och vinet: förvandlas brödet och vinet verkligen bokstavligen till Jesu kött och blod? Eller är det en mer fördold närvaro? Men det finns fler skillnader i synen på nattvarden. Luther tog avstånd från offertanken och betonade istället nattvarden som en gemensamhetsmåltid. Gäster är Anders Piltz, katolsk präst och Catharina Stenquist, professor i religionsfilosofi vid Lunds universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Söndag 15 april 17.00 i P1 (repris fredag 20 april 21.03) En av Guds omistliga egenskaper är allsmäktigheten. Om Gud inte är allsmäktig så är han ingen Gud. Men om människan har en fri vilja så inkräktar den på Guds allsmäktighet. Hur går det ihop? Och om människan genom sin synd drog in ondskan i världen, hur kan en allmäktig Gud acceptera det? Frågan om Guds allsmäktighet leder till en rad andra frågor om människans fria vilja, om ondskan och om Gud alls kan existera. Medverkande: Elena Namli, professor i teologisk etik, Ulf Jonsson, jesuitpater och docent i religionsfilosofi och Tord Fornberg, docent i Nya testamentets exegitik. Programledare och producent Peter Sandberg

söndag 27 november 17:00 i P1 (repris fredag 2 dec) Vad är en själ, en gudagnista eller ett psyke reducerbart till biokemi? Hur ser det teologiska och det naturvetenskapliga själsbegreppet ut? Och vilket språk använder man för att beskriva själen eller psyket? I veckans Teologiska rummet samtalar religionspsykologen Owe Wikström och psykiatrikern Nils Uddenberg om själen, själssjukdomar och om olika modeller för hur man tolkat det själsliga genom historien. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Själens schamaner, personliga essäer om psykiatri av Nils Uddenberg

söndag 20 november 17:00 i P1 (med repris fredag 25 nov 21:03) Bibelns berättelse om Abraham och Isak (Första Mosebok 22) är en svår moralisk nöt att knäcka för teologerna. Hur ska berättelsen om fadern som uppmanas av Gud att offra sin son tolkas? Den danske filosofen Sören Kierkegaard gör i sin bok Fruktan och bävan från 1843 en analys av berättelsen. Han ställer en rad frågor om religion och etik, inte minst ställer han Abrahams mänskliga ansvar för sin son mot plikten gentemot Gud. Medverkande är KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Anita Goldman, författare och Anders Piltz, katolsk präst. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Fruktan och bävan av Sören Kierkegaard

söndag 13 november 17:00 i P1 (med repris fredag 18 nov 21:03) Är religion utan Gud en självmotsägelse? Eller är det ett lockande alternativ för den som vill bejaka sin andlighet utan att blanda in högre auktoritära makter? Det finns icke-teistiska religioner och religioner där Gud inte har en så central roll som i Kristendomen, exempelvis Theravadabuddhismen och japanska Shinto, och religioner där gud snarare är en symbol för människans egen kraft. Medverkande är Owe Wikström, professor i religionspsykologi, Katarina Plank, doktor i religionshistoria och Lasse Dencik, professor i socialpsykologi. Programledare och producent Peter Sandberg

Nu i helgen firar vi alla helgons dag. Men vad är ett helgon, vem gör sig förtjänt av en helgonförklaring och vad ska vi med helgonen till? Helgonlegenderna är knappast några kioskvältare i vår tid - kanske ser vi ondskan som mer realistisk än godheten - men trots det finns människor vars mod och andliga övertygelse gör dem till förebilder och ljusbärare. Och kanske ämnen för framtida helgonförklaringar. Medverkande är Anita Goldman, författare, Anders Piltz, katolsk präst och Ulf Jonsson, jesuitpater. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Ljusbärarna av Anita Goldman. Ni kan diskutera programmet här på hemsidan. Fråga: Är helgon något förlegat eller finns det plats för nya moderna helgon?

söndag 24 april 17.00 i P1 (repris fredag 29 april 21.03) Gudsbevis var särskilt under den medeltida skolastiken en populär genre bland filosofer och teologer. Det gjordes otaliga försök att bevisa guds existens och floran rymmer bl.a de kosmologiska, teleologiska, moraliska och ontologiska gudsbevisen. En av grundfrågorna är varför det finns någonting snarare än att det inte finns någonting? Och vilket är svårast att bevisa; att Gud finns eller att Gud inte finns? Medverkande: Bengt Gustafsson, astronom, Ulf Jonsson jesuitpater och Cristina Grenholm, chef för sekretariatet för teologi i Svenska kyrkan. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Med tanke på Gud av Ulf Jonsson.